...nämen, fredag, igen !...
Dagarna bara svischar förbi och ändå tycker jag inte att jag gör något speciellt utan tussar omkring på dagarna, går på gymmet, käkar lunch, handlar lite (ibland mat, grönsaker, hylla till skrivbordet eller matta till hallen och ibland någon liten tunika eller ett par skor som skriker på mig inifrån någon affär..)
Igår var T, hans son F och jag på gymmet. ja inte F då för han är för ung enligt indiska gymregler, han är 16 och man måste vara 18..
Han fick, stackaren, tillbringa en och en halv timme i en solstol, läsandes en nyinköpt bok. Verkade inte alltför ledsen över det.
Åt lunch på kinarestaurangen på Hyatt, satt ute; jätteskönt, maten var helt okej dessutom.
Inget vin eller ens öl till maten utan endast vatten (läs och häpna!)
Tonårsgrabben fick bestämma vad vi skulle göra därefter, trodde att han skulle välja något köpcentrum, häftig sportaffär eller liknande men icke sa Nicke..
Enligt hans önskemål hamnade vi på Mughal Gardens; det är presidentens privata trädgård som endast är öppen en månad per år, så lägligt just i februari.
Känd för sina rosor, sin medicinska örtagård och sin bonsaiutställning.
Efter 2 säkerhetskontroller med kroppsvisitering och inlämnande av väska, mobiltelefon, ev kamera och all annan elektronisk utrustning kunde vi träda in i denna helgedom.
Så tyvärr inga foton !
Väldigt vackert, blommor i olika konstellationer och färger i rabatterna; liljor, tulpaner, penseér och naturligtvis rosor.
Den medicinska örtagården var bestyckad med små informationsskyltar vid varje plantering, finns örter mot allt; diabetes, fetma, förstoppning, frakturer (???), depression, inflammationer, slem, hosta......
Blev speciellt nyfiken på växterna som sades hjälpa mot frakturer och diabetes; vet man inte om det i västvärlden eller ?
Tänk vad man skulle spara in på gipskostnader och insulin om det kom till allmän kännedom....
Det var dock inte som att gå i Botaniska trädgården i Göteborg, där man kan strosa fritt omkring utan mer som att man följde en snitslad bana där det var avspättar vissa gångar så man hade ingen valfrihet direkt. Dessutom måste det ha jobbat 300 poliser därinne som stod i varje sväng och försäkrade sig om att man inte beträdde gräsmattan eller snyltade åt sig några blommer eller anti-diabetes blad...
Blev avsläppt vid kontoret där jag hämtade upp Micke och Fotograf-Jens som skulle ta bilder på Micke (och på oss tillsammans) för ett reportage i SAAB-tidningen Spirit, åkte till India Gate och sen vidare till Basant Lok där det fotades lite till varefter vi intog middag på Manchester U-puben, mycket trevligt !
Idag har jag hunnit med en autoriksha tur ( á 100 Rupees t/r) med Rozie till C-block market, handlat grönsaker och myggmedel; dom gillar mig men inte jag dom, och nu är dom på G, dom rackarna !
Nu ringde precis T och ville ha sällskap till gymmet, så det blir eftermiddagsträning idag innan det i kväll är dax för middag på Olive´s i Mehrauli och sen 80-talsmusik på Delhi Smokehouse & Grill... Pust, det är mycket nu :)
Ha det allra bäst, kramen/ Titti
Igår var T, hans son F och jag på gymmet. ja inte F då för han är för ung enligt indiska gymregler, han är 16 och man måste vara 18..
Han fick, stackaren, tillbringa en och en halv timme i en solstol, läsandes en nyinköpt bok. Verkade inte alltför ledsen över det.
Åt lunch på kinarestaurangen på Hyatt, satt ute; jätteskönt, maten var helt okej dessutom.
Inget vin eller ens öl till maten utan endast vatten (läs och häpna!)
Tonårsgrabben fick bestämma vad vi skulle göra därefter, trodde att han skulle välja något köpcentrum, häftig sportaffär eller liknande men icke sa Nicke..
Enligt hans önskemål hamnade vi på Mughal Gardens; det är presidentens privata trädgård som endast är öppen en månad per år, så lägligt just i februari.
Känd för sina rosor, sin medicinska örtagård och sin bonsaiutställning.
Efter 2 säkerhetskontroller med kroppsvisitering och inlämnande av väska, mobiltelefon, ev kamera och all annan elektronisk utrustning kunde vi träda in i denna helgedom.
Så tyvärr inga foton !
Väldigt vackert, blommor i olika konstellationer och färger i rabatterna; liljor, tulpaner, penseér och naturligtvis rosor.
Den medicinska örtagården var bestyckad med små informationsskyltar vid varje plantering, finns örter mot allt; diabetes, fetma, förstoppning, frakturer (???), depression, inflammationer, slem, hosta......
Blev speciellt nyfiken på växterna som sades hjälpa mot frakturer och diabetes; vet man inte om det i västvärlden eller ?
Tänk vad man skulle spara in på gipskostnader och insulin om det kom till allmän kännedom....
Det var dock inte som att gå i Botaniska trädgården i Göteborg, där man kan strosa fritt omkring utan mer som att man följde en snitslad bana där det var avspättar vissa gångar så man hade ingen valfrihet direkt. Dessutom måste det ha jobbat 300 poliser därinne som stod i varje sväng och försäkrade sig om att man inte beträdde gräsmattan eller snyltade åt sig några blommer eller anti-diabetes blad...
Blev avsläppt vid kontoret där jag hämtade upp Micke och Fotograf-Jens som skulle ta bilder på Micke (och på oss tillsammans) för ett reportage i SAAB-tidningen Spirit, åkte till India Gate och sen vidare till Basant Lok där det fotades lite till varefter vi intog middag på Manchester U-puben, mycket trevligt !
Idag har jag hunnit med en autoriksha tur ( á 100 Rupees t/r) med Rozie till C-block market, handlat grönsaker och myggmedel; dom gillar mig men inte jag dom, och nu är dom på G, dom rackarna !
Nu ringde precis T och ville ha sällskap till gymmet, så det blir eftermiddagsträning idag innan det i kväll är dax för middag på Olive´s i Mehrauli och sen 80-talsmusik på Delhi Smokehouse & Grill... Pust, det är mycket nu :)
Ha det allra bäst, kramen/ Titti
...och sen vidare mot Jaipur...
I torsdags, efter lunch och utcheckning från Ranthanbhore Regency, bar det i väg med bil till Jaipur.
Chauffören sa att det skulle ta ca 4 timmar, vi trodde väl inte riktigt på honom för hur kan 18 mil ta fyra timmar ???
Det tar drygt 4 timmar...
Åkte igenom Sawai Madhopur på bra asfalterad väg, sen fortsatte första timmen ute på landsvägen på lika bra väg, snitthastigheten låg på ca 60 km/h och det berodde ju förmodligen på alla tok-överlastade pickuper, kameler, mopeder, cyklister och tändkule-traktorer som man skulle trixa sig förbi..
Tänk att i Norrtälje har vi Pythagoras tändkulemuseum och i Indien är dom i full drift !
Vi åkte igenom några städer och byar och ca 1 km från stads- och/eller bygränsen var det slut med asfalt och bara sand- och grusväg med hur många hål i som helst och så fortsatte det genom hela samhället !
Det är regeringen som ansvarar för vägen fram till städerna, i själva stan/byn är det den stans vägförening eller vad det nu kan heta som ska se efter vägarna och se då fanns det ingen asfalt...
Hastigheten sjönk drastiskt kan jag lova ! Låg skäp och sopor i stora högar vid vägkanten och massa grisar som gick och bökade, och kor, och hundar...
Hela resan till Jaipur gick på slätten, helt platt med en massa uppodlad åkermark på bägge sidor bl a senapsfält. Man kunde skymta berg i fjärran i soldiset..
Sista timman svängde vi upp på Indiska motorvägen mellan Delhi och Mumbai, motorväg och motorväg; ett körfält i varje riktning och en massiv lastbilstrafik, tydligen en av de mest olycksdrabbade vägarna i Indien p g a den tunga trafiken, det mesta verkar fraktas per lastbil.. vi såg åtminstone 2 som hade vält, men vi klarade livhanken i alla fall.
Väl framme i Jaipur, som har ca 3,5 miljoner invånare och är Rajasthans huvudstad, var vi ganska matta så det blev incheckning på ett halvbra hotell, en öl i baren och sen middag på ett annat hotell. Lars-Helmer hade lite otur igen; hans rum hade dom glömt att städa så han fick ett annat rum några våningar ner..
Bil med chaufför och guide tog oss till Amber Fort på fredagsmorgonen, ligger jättevackert uppe på en klippa vid lilla staden Amber som numer är ihopbyggt med Jaipur.
Maharadjan som bodde där på 1770-talet var intresserad av astrologi och dessutom hade Amber blivit för litet så han skickade ut folk i världen för att kolla in andra städers arkitektur och sen planlade han sin nya stad på slätten, komplett med observatorium och allt. byggde sig ett City Palace också, när han ändå var i farten..
Smart kille, för han byggde bred huvudgata och gatorna runtomkring i rutmönster, ungefär som Manhattan är uppbyggt vilket gör att det inte finns några återvändsgator utan man kan åka runt alla kvarter, ja ni förstår hur jag menar, eller ?
Amber Fort, vackert...
Två blekansikten...
krampaktigt hållandes sig fast på den skumpiga och otroligt turistvänliga elefantfärden upp till fortet....
Drygt 100 elefanter traskade upp och ner 4 timmar per dag (kl 8-12) med alla turister, kom man senare fick man vackert använda apostlahästarna (vilket jag gärna hade gjort, för det kändes otroligt fånigt att kliva upp på ryggen på den stackars elefanten och i en lång turist-karavan bli forslad uppför backen till fortet, dessutom ska elefanter lufsa omkring i djungeln och äta bananer och beta gräs enligt min mening...)
Efter en intressant guidad rundtur där blev vi körda till ett ställe där dom använde sig av fler-trycksteknik på tyg, men vi blev helt anti för vi hade inte bett om att få åka dit utan det var mycket tydligt att guiden hade någon slags provision för att ta turister dit, dessutom låg det, påpassligt nog, en affär innanför som , hör och häpna, sålde sjalar och annat med dessa tryck på...
Lunch och efter det City Palace, där den nuvarande Maharadjan bor i en del av palatset, innergården var uthyrd till ett bröllop som skulle hållas senare på kvällen så dekorering och pyntande var i full gång, intressant att se i dagsljus då ser man allt "fusk", alla häftklamrar, snören och tejp som håller allt på plats..
Och precis när vi står och beundrar alltihop så rasar hela långsidan på bufféserveringen ihop.... viss panik utbröt och en massa snören o spik langades fram i rödaste rappet !
Vi orkade inte titta på observatoriet "Jantar Mantar!, för det var helt fullt i kulturdelen av hjärnan så det blev besök på "Blue Pottery" (underbar affär, all slags keramik i blåa och turkosa nyanser, me like..) samt i en juveleraraffär, där undertecknad stod och höll i ett helt underbart vackert diamanthalsband men nöjde mig med att köpa ett väldigt fint silverarmband (plus ett till Hanna och ett till Fanny)
Jaipur är världskänt för sin bearbetning av halv- och helädelstenar, de kommer till Jaipur från världens alla hörn för slipning mm
Kl 18 gick tåget hem till Delhi igen, prick på utsatt tid och till en kostnad av 80 svenska per skalle, då blev vi dessutom serverade 4 (!) måltider var på resan, vi hade ingen aning om att det ingick i priset, tack och nig /bock!
så var "semestern" slut, hunnit med oooooootroligt mycket på dessa 4 dagar, nästa resa får bli till solstol, bad och slummer i skuggan av ett parasoll../ Kram från Titti, som kämpar hårt för att inte skriva FÖR mycket varje gång, men det är så otroligt många bokstäver som BARA VILL UT....
Chauffören sa att det skulle ta ca 4 timmar, vi trodde väl inte riktigt på honom för hur kan 18 mil ta fyra timmar ???
Det tar drygt 4 timmar...
Åkte igenom Sawai Madhopur på bra asfalterad väg, sen fortsatte första timmen ute på landsvägen på lika bra väg, snitthastigheten låg på ca 60 km/h och det berodde ju förmodligen på alla tok-överlastade pickuper, kameler, mopeder, cyklister och tändkule-traktorer som man skulle trixa sig förbi..
Tänk att i Norrtälje har vi Pythagoras tändkulemuseum och i Indien är dom i full drift ! Vi åkte igenom några städer och byar och ca 1 km från stads- och/eller bygränsen var det slut med asfalt och bara sand- och grusväg med hur många hål i som helst och så fortsatte det genom hela samhället !
Det är regeringen som ansvarar för vägen fram till städerna, i själva stan/byn är det den stans vägförening eller vad det nu kan heta som ska se efter vägarna och se då fanns det ingen asfalt...
Hastigheten sjönk drastiskt kan jag lova ! Låg skäp och sopor i stora högar vid vägkanten och massa grisar som gick och bökade, och kor, och hundar...
Hela resan till Jaipur gick på slätten, helt platt med en massa uppodlad åkermark på bägge sidor bl a senapsfält. Man kunde skymta berg i fjärran i soldiset.. Sista timman svängde vi upp på Indiska motorvägen mellan Delhi och Mumbai, motorväg och motorväg; ett körfält i varje riktning och en massiv lastbilstrafik, tydligen en av de mest olycksdrabbade vägarna i Indien p g a den tunga trafiken, det mesta verkar fraktas per lastbil.. vi såg åtminstone 2 som hade vält, men vi klarade livhanken i alla fall.
Väl framme i Jaipur, som har ca 3,5 miljoner invånare och är Rajasthans huvudstad, var vi ganska matta så det blev incheckning på ett halvbra hotell, en öl i baren och sen middag på ett annat hotell. Lars-Helmer hade lite otur igen; hans rum hade dom glömt att städa så han fick ett annat rum några våningar ner..
Bil med chaufför och guide tog oss till Amber Fort på fredagsmorgonen, ligger jättevackert uppe på en klippa vid lilla staden Amber som numer är ihopbyggt med Jaipur.
Maharadjan som bodde där på 1770-talet var intresserad av astrologi och dessutom hade Amber blivit för litet så han skickade ut folk i världen för att kolla in andra städers arkitektur och sen planlade han sin nya stad på slätten, komplett med observatorium och allt. byggde sig ett City Palace också, när han ändå var i farten..
Smart kille, för han byggde bred huvudgata och gatorna runtomkring i rutmönster, ungefär som Manhattan är uppbyggt vilket gör att det inte finns några återvändsgator utan man kan åka runt alla kvarter, ja ni förstår hur jag menar, eller ?
Amber Fort, vackert...Två blekansikten... krampaktigt hållandes sig fast på den skumpiga och otroligt turistvänliga elefantfärden upp till fortet....
Drygt 100 elefanter traskade upp och ner 4 timmar per dag (kl 8-12) med alla turister, kom man senare fick man vackert använda apostlahästarna (vilket jag gärna hade gjort, för det kändes otroligt fånigt att kliva upp på ryggen på den stackars elefanten och i en lång turist-karavan bli forslad uppför backen till fortet, dessutom ska elefanter lufsa omkring i djungeln och äta bananer och beta gräs enligt min mening...)
Efter en intressant guidad rundtur där blev vi körda till ett ställe där dom använde sig av fler-trycksteknik på tyg, men vi blev helt anti för vi hade inte bett om att få åka dit utan det var mycket tydligt att guiden hade någon slags provision för att ta turister dit, dessutom låg det, påpassligt nog, en affär innanför som , hör och häpna, sålde sjalar och annat med dessa tryck på...
Lunch och efter det City Palace, där den nuvarande Maharadjan bor i en del av palatset, innergården var uthyrd till ett bröllop som skulle hållas senare på kvällen så dekorering och pyntande var i full gång, intressant att se i dagsljus då ser man allt "fusk", alla häftklamrar, snören och tejp som håller allt på plats..
Och precis när vi står och beundrar alltihop så rasar hela långsidan på bufféserveringen ihop.... viss panik utbröt och en massa snören o spik langades fram i rödaste rappet !Vi orkade inte titta på observatoriet "Jantar Mantar!, för det var helt fullt i kulturdelen av hjärnan så det blev besök på "Blue Pottery" (underbar affär, all slags keramik i blåa och turkosa nyanser, me like..) samt i en juveleraraffär, där undertecknad stod och höll i ett helt underbart vackert diamanthalsband men nöjde mig med att köpa ett väldigt fint silverarmband (plus ett till Hanna och ett till Fanny)
Jaipur är världskänt för sin bearbetning av halv- och helädelstenar, de kommer till Jaipur från världens alla hörn för slipning mm
Kl 18 gick tåget hem till Delhi igen, prick på utsatt tid och till en kostnad av 80 svenska per skalle, då blev vi dessutom serverade 4 (!) måltider var på resan, vi hade ingen aning om att det ingick i priset, tack och nig /bock!
så var "semestern" slut, hunnit med oooooootroligt mycket på dessa 4 dagar, nästa resa får bli till solstol, bad och slummer i skuggan av ett parasoll../ Kram från Titti, som kämpar hårt för att inte skriva FÖR mycket varje gång, men det är så otroligt många bokstäver som BARA VILL UT....
...Ranthambhore; Tiger Reserve & Nationalpark; T24 & T17...
Vi tog tåget från Nizamuddin järnvägsstation i Delhi, mot Rajasthan, i tisdags, otroligt mkt folk (ovanligt...not!) och en förskräcklig massa kartonger, boxar, påsar och paket som låg i stora högar på perrongen.
Det äckligaste var allt bajs, ja människobajs, som låg nere mellan spåren inne på stationen, längs med hela perrongen...Urk !
Tåget gick exakt på utsatt tid, 13.20, och 5 timmar senare klev vi av i Sawai Madhopur; 35 mil från Delhi.
Vi hade köpt med vatten, smörgåsar och lite snacks att ha på resan men det hade vi inte behövt, för det gick thé-, vatten-, chips-, mat- och snacksförsäljare genom vagnen mest hela tiden så det får vi lära oss till nästa tågresa.. Väl framme i Sawai Madhopu ( 200.000 inv.) blev vi hämtade med bil och körda till Ranthambhore, till hotellet Ranthambhore Regency. blev sedvanligt välkomnade med blomsterkrans och prick i pannan... SAAB-Lasse, som var med oss, hade lite otur för hans rum innehöll fortfarande en turist som blivit sjuk och inte kunnat lämna hotellet (man gissar på kräk- och diarrésjuka..) så han fick, liksom Stig-Helmer, bo en natt i annexet...vilket inte var en höjdare tydligen enligt rapporten onsdag morgon.. Han heter numer Lars-Helmer.... :)
Vi var inte dom enda "vita" kan jag tala om, detta är med tigersafari är turistgöromål !
Onsdag morgon var det telefonväckning 05.45, thé och kaka i lobbyn, och upp i jeepen kl 06.30.
vägen fram till Tigerreservatet var hygglig, asfalterad och inte så skumpig, men sen....naturpark är naturpark och då är det naturväg vilket innebär sand, grus, någon liten asfalstremsa, hål, gropar, studs och skump..
På första morgonturen hade vi otur, jo vi fick se; spotted deer, samba deer, mungo, peacocks, monkeys, kingfishers, pigs but NO TIGER...
Lite besvikna återvände vi till hotellet för frukost för att bara en timme senare göra om hela bilfärden upp till och in i parken, nu skulle vi beskåda Ranthambhore Fort som ligger uppe på ett berg inne i parken, 2 kilometers trappromenad upp till toppen, massa snillrik krigsarkitektur med blindgångar, snäva kurvor mm.. Ortoligt vackert däruppe med ett Ganeshatempel (elefantguden, mycket viktig för en hindu; fortune and prosperity)
Detta är en inte så ovanlig situation, att indier vill bli fotograferade tillsammans med en själv, man känner sig som en stor, blek och exotisk turistattraktion :)
Efter besöket på fortet for vi tillbaks till hotellet för lite lunch och så var det dax för safaritur nr 2, några timmar och ännu fler hjortar, påfåglar, krokodiler och apor senare var vi ytterligar lite mer besvikna när vi började bege oss ut ur parken MEN DÅ...
när T 17, en stor tigerhane (som by the way, hade ihjäl en man nere i byn en tidig morgon för ca 7 månader sedan, när han hade strosat ut ur parken och ner till byn, där den överraskade en man som var ute tidigt på morgon och gick på fältet i det höga gräset......) kom strosandes över vägen var minneskortet i kameran fullt !!!!
Någon klantskalle = jag, hade lyckats förväxla minneskorten och stoppat i det lilla i kameran innan avfärd, så när jag står upp på sätet i jeepen, skakig i benen och alldeles exalterad och börjar knäppa kort så FUNKAR DET INTE !!!
It will never happen again, kommer att kolla och dubbelkolla nästa gång ! Fick i alla fall 3 halvhyfsade om än lite mörka kort...
Det var i alla fall en otrolig känsla att se en livs levande fri tiger strosa över vägen och i sakta mak bege sig in i skogen på bara 10 meters håll......
Vi firade med indisk middag samt några Gin & Tonic vid en eld bredvid poolen på hotellet innan vi supertrötta stupade i säng vid 21.30.
Nästa morgon var det revelj kl 05.45 i gen och dax för sista tiger-turen, vi hade en otrolig tur och såg tiger en gång till, denna gång i högt tiger-gräs, det var en hona; T 24...
Man kan lugnt påstå att vi var supernöjda med vår allra första tiger safari, fler ska det bli !
Grrr & Mjau/ Titti
...AeroIndia 2011 i Bangalore...
Så har man nu haft förmånen att få vara med på en flygmässa ! AeroIndia 2011 i Bangalore, hur häftigt som helst !
Bangalore; Bengaluru, ligger i delstaten Karnataka i södra Indien, deras språk heter Kanada. staden har ca 8 miljoner invånare och är 7:e största staden i Indien och 27:e störst i världen...
Klimatet är jämnt över året, temperaturen håller sig mellan 25-35 grader hela tiden och på natten är det 15 grader i januari som lägsta temperatur. Bangalore är numer känt som pensionärernas paradis, som Florida för amerikanarna, tack vare klimatet.
Staden kallas också Indiens "silicon valley" tack vare sin it-industri.
Det var lite fakta, nu över till det roliga...
Åkte från Delhi i fredags förmiddags, landade i Bangalore efter 2,5 timmars flygresa, på flygplatsen blev vi ,dvs Tomas, Hanna, Max (medföljande SAAB-make och 14- och 3-åring) och jag hämtade med bil för att efter ytterligare 1 timmas bilfärd landa in på hotellet.
Vi kastade in väskorna på våra respektives rum och sprintade till poolen, hann med 2 dopp i kanske 20-gradigt (=uppfriskande !) vatten samt 20 minuter i solen innan den försvann bakom hotell-taket.
Micke sladdade in på hotellet runt 19-tiden efter en mässdag fylld med möten, prat, diskussioner, förevisningar, demos; hes röst och trött i fötterna men mycket nöjd och glad och sen gick resten av kvällen i en flygande fläng med massa trevliga SAAB-människor, god mat, prat och minglande...
I lördags åkte vi till flygshowen och såg Gripens flyguppvisning, fick även hänga på en flygtur i en SK 340 (propellerplan, usch tyckte jag innan med svettiga handflator, jag som inte riktigt tycker om att flyga utan ser det som ett nödvändigt ont för att komma ut i världen, är "emot" onödiga flygningar, mesigt I know men sån är jag..). Flygturen gick hur bra som helst, lite skumpigt innan vi nått höjd, så Micke blev nypt i benet när jag tyckte det blev lite obehagligt, fast det är han van vid...
Vi såg även EuroFighter, F16, F18, Tejas och SU-27 i deras flyguppvisningar, ha ha för att kunna skriva dessa namn var jag tvungen att fråga Micke vad det var jag hade sett, så insatt är jag i stridsflygplanen, deras namn och utseende..
Hur som helst så var det jättehäftigt !
Jättemycket folk var det också, herregud !
SAAB Gripen har i sin Indien-kampanj haft en tävling på nätet; "gripentopgun" (googla på det namnet så får ni se !)
Man var tvungen att vara indisk medborgare för att få delta, gällde att flyga simulator på nätet, lägga upp på youtube och första priset var att få flyga Gripen PÅ RIKTIGT !
Vinnaren av hela "gripentopgun" tävlingen; 21-årig ingenjör student, Shashank, som var helt överlägsen vinnare ! Han hade byggt om sitt tangentbord hemma med massa kortkommandon och övningkört ca 90 gånger innan han var nöjd och skickade in sitt bidrag ! Aldrig flugit i hela sitt liv, aldrig ens varit ombord på ett flygplan.
Han är numera kändis i Indien, för mediabevakningen har varit helt sanslös, TV och hur många tidningsintervjuer som helst. Den här killen liv är förändrat för alltid och det är så himla häftigt ! Låter som om jag jobbar för SAAB, gör reklam på löpande band men jag kan inte låta bli, man grips av SAAB- och Gripen feber när man befinner sig mitt i alltihop !
I går var det sista mässdagen, public day och tydligen helt hysteriskt mycket folk som alla ville ha Gripen-pins, klistermärken, broschyrer, nyckelband mm, för Micke och de övriga medans en annan fick tillbringa dagen vid poolen, solen och stolen; me like ! Kan tala om att jag antagit en viss, inte så vacker, röd/skär nyans på överktoppen och armarna, hade smort in mig med SF 10 men lite slarvigt och det syns vill jag lova...
AeroIndia hade sist, 2009, 50.000 businessbesök och ca 2 500 000 besökare totalt, det är stora siffror, i ett enormt stort land, med enormt mycket människor som alla verkar vara enormt intresserad av flygplan och uppvisningar !
Nu är det ompackning av väska, i morgon är det tågresa till Jaipur och på onsdag; tigersafari, yyeeaajj !/ Titti
Bangalore; Bengaluru, ligger i delstaten Karnataka i södra Indien, deras språk heter Kanada. staden har ca 8 miljoner invånare och är 7:e största staden i Indien och 27:e störst i världen...
Klimatet är jämnt över året, temperaturen håller sig mellan 25-35 grader hela tiden och på natten är det 15 grader i januari som lägsta temperatur. Bangalore är numer känt som pensionärernas paradis, som Florida för amerikanarna, tack vare klimatet.
Staden kallas också Indiens "silicon valley" tack vare sin it-industri.
Det var lite fakta, nu över till det roliga...
Åkte från Delhi i fredags förmiddags, landade i Bangalore efter 2,5 timmars flygresa, på flygplatsen blev vi ,dvs Tomas, Hanna, Max (medföljande SAAB-make och 14- och 3-åring) och jag hämtade med bil för att efter ytterligare 1 timmas bilfärd landa in på hotellet.
Vi kastade in väskorna på våra respektives rum och sprintade till poolen, hann med 2 dopp i kanske 20-gradigt (=uppfriskande !) vatten samt 20 minuter i solen innan den försvann bakom hotell-taket.
Micke sladdade in på hotellet runt 19-tiden efter en mässdag fylld med möten, prat, diskussioner, förevisningar, demos; hes röst och trött i fötterna men mycket nöjd och glad och sen gick resten av kvällen i en flygande fläng med massa trevliga SAAB-människor, god mat, prat och minglande...
I lördags åkte vi till flygshowen och såg Gripens flyguppvisning, fick även hänga på en flygtur i en SK 340 (propellerplan, usch tyckte jag innan med svettiga handflator, jag som inte riktigt tycker om att flyga utan ser det som ett nödvändigt ont för att komma ut i världen, är "emot" onödiga flygningar, mesigt I know men sån är jag..). Flygturen gick hur bra som helst, lite skumpigt innan vi nått höjd, så Micke blev nypt i benet när jag tyckte det blev lite obehagligt, fast det är han van vid...
Vi såg även EuroFighter, F16, F18, Tejas och SU-27 i deras flyguppvisningar, ha ha för att kunna skriva dessa namn var jag tvungen att fråga Micke vad det var jag hade sett, så insatt är jag i stridsflygplanen, deras namn och utseende..
Hur som helst så var det jättehäftigt !
Jättemycket folk var det också, herregud !
SAAB Gripen har i sin Indien-kampanj haft en tävling på nätet; "gripentopgun" (googla på det namnet så får ni se !)
Man var tvungen att vara indisk medborgare för att få delta, gällde att flyga simulator på nätet, lägga upp på youtube och första priset var att få flyga Gripen PÅ RIKTIGT !
Vinnaren av hela "gripentopgun" tävlingen; 21-årig ingenjör student, Shashank, som var helt överlägsen vinnare ! Han hade byggt om sitt tangentbord hemma med massa kortkommandon och övningkört ca 90 gånger innan han var nöjd och skickade in sitt bidrag ! Aldrig flugit i hela sitt liv, aldrig ens varit ombord på ett flygplan.Han är numera kändis i Indien, för mediabevakningen har varit helt sanslös, TV och hur många tidningsintervjuer som helst. Den här killen liv är förändrat för alltid och det är så himla häftigt ! Låter som om jag jobbar för SAAB, gör reklam på löpande band men jag kan inte låta bli, man grips av SAAB- och Gripen feber när man befinner sig mitt i alltihop !
I går var det sista mässdagen, public day och tydligen helt hysteriskt mycket folk som alla ville ha Gripen-pins, klistermärken, broschyrer, nyckelband mm, för Micke och de övriga medans en annan fick tillbringa dagen vid poolen, solen och stolen; me like ! Kan tala om att jag antagit en viss, inte så vacker, röd/skär nyans på överktoppen och armarna, hade smort in mig med SF 10 men lite slarvigt och det syns vill jag lova...
AeroIndia hade sist, 2009, 50.000 businessbesök och ca 2 500 000 besökare totalt, det är stora siffror, i ett enormt stort land, med enormt mycket människor som alla verkar vara enormt intresserad av flygplan och uppvisningar !
Nu är det ompackning av väska, i morgon är det tågresa till Jaipur och på onsdag; tigersafari, yyeeaajj !/ Titti
...mot Bangalore (Bengaluru)...
Torsdag kväll, veckan är snart slut men det är roliga saker på gång !
Micke har varit i Bangalore sedan i lördags, det är flygmässa därnere; AeroIndia, och SAAB deltar för fulla segel, bland mycket annat så kör Gripen flyguppvisning 2 gånger per dag.
I morgon bitti flyger jag dit, resan tar 2 timmar och 35 minuter, ungefär som att flyga från Sverige ner till Rom !
Ska få lyxa lite med sol, värme och poolbad, i Bangalore är det ungefär 28-30 grader året om, kallas visst för Indiens Florida och det är många indier som bosätter sig där efter pensioneringen tack vare det sköna klimatet.
På lördag ska jag gå med min älsklings-Micke på mässan, det är "Public Day",fast inte för hela allmänheten utan för anhöriga till utställare och militärhöjdare, på söndag är det också "Public Day" och då är det öppet för vem som helst som kan betala inträdet, och tydligen byst med folk och allt som kan locka klåfingriga är avstängt eller bortplockat, så lördag it is ! Inte för att jag tänkt vara speciellt klåfingrig men ändå ..
Jag har varit och tränat varje dag den här veckan, 4-i-rad kan man ju kalla det om man vill ha ha, ökat från 35 till 60 minuter på crosstrinern, känner mig nöjd. dessutom har jag fått personlig träning av en av instruktörerna, ben-övningar som inte är att leka med, känner av träningsvärk och det har jag inte gjort av det vanliga gymmandet !
I morse när Richard kom och hämtade mig klockan 10 som han gjort fyra dagar i rad, tänkte jag för mig själv; "Men fy vad slentrianmässigt, har jag inget roligare för mig, samma, samma varje dag.."
MEN, sen tänkte jag som så; "fy tusiken vad bra man har det, att kunna få åka till gymmet precis när man vill", varje dag om man känner för det och sen får man skjuts till någon mysig restaurang för lunch, efter det kanske man har något litet som måste inhandlas till hemmet...
Det här kanske är enda gången i mitt liv som jag är medföljande, det är ju som att få 2 friår på raken !
Sen är det ju inte guld och gröna skogar hela tiden, mycket som krånglar, annan mentalitet, annat säkerhetstänk, man har inte barnen här, inte sina vänner även om man så sakteliga skaffar sig "nya", inte samma sociala nät runt omkring sig, inget arbete som skapar känsla av meningsfullhet, annat språk, annan mat, vatten ut kranen som bara kan användas till disk och tvätt om man inte skaffar specellt reningsfilter, jordskalv, man går = åker ingenstans utan sin chaufför för trafiken är hemsk och avstånden inte nådiga osv, listan kan göras hur lång som helst !
Samtidigt är det ju fantastiskt, får nypa mig i armen i bland och säga till mig själv " Titti, det här är på riktigt, du BOR i Indien, här ska du bo i 2 år (det har gått 6 veckor nu..)
Oj vad jag babblar nu märker jag, ingen riktig struktur här inte men det är helt okej att inte ha det i bland också faktiskt !
Nu väntar resväskan på att packas, på måndag packas den om för på tisdag ska vi åka tåg till Jaipur i Rajastan och därifrån bil till Rathambore Tiger Reserve; vi ska på tigersafari, hur coolt är inte det då !
Kramelikram från ostrukturerade fru Sahlberg/ Titti
Micke har varit i Bangalore sedan i lördags, det är flygmässa därnere; AeroIndia, och SAAB deltar för fulla segel, bland mycket annat så kör Gripen flyguppvisning 2 gånger per dag.
I morgon bitti flyger jag dit, resan tar 2 timmar och 35 minuter, ungefär som att flyga från Sverige ner till Rom !
Ska få lyxa lite med sol, värme och poolbad, i Bangalore är det ungefär 28-30 grader året om, kallas visst för Indiens Florida och det är många indier som bosätter sig där efter pensioneringen tack vare det sköna klimatet.
På lördag ska jag gå med min älsklings-Micke på mässan, det är "Public Day",fast inte för hela allmänheten utan för anhöriga till utställare och militärhöjdare, på söndag är det också "Public Day" och då är det öppet för vem som helst som kan betala inträdet, och tydligen byst med folk och allt som kan locka klåfingriga är avstängt eller bortplockat, så lördag it is ! Inte för att jag tänkt vara speciellt klåfingrig men ändå ..
Jag har varit och tränat varje dag den här veckan, 4-i-rad kan man ju kalla det om man vill ha ha, ökat från 35 till 60 minuter på crosstrinern, känner mig nöjd. dessutom har jag fått personlig träning av en av instruktörerna, ben-övningar som inte är att leka med, känner av träningsvärk och det har jag inte gjort av det vanliga gymmandet !
I morse när Richard kom och hämtade mig klockan 10 som han gjort fyra dagar i rad, tänkte jag för mig själv; "Men fy vad slentrianmässigt, har jag inget roligare för mig, samma, samma varje dag.."
MEN, sen tänkte jag som så; "fy tusiken vad bra man har det, att kunna få åka till gymmet precis när man vill", varje dag om man känner för det och sen får man skjuts till någon mysig restaurang för lunch, efter det kanske man har något litet som måste inhandlas till hemmet...
Det här kanske är enda gången i mitt liv som jag är medföljande, det är ju som att få 2 friår på raken !
Sen är det ju inte guld och gröna skogar hela tiden, mycket som krånglar, annan mentalitet, annat säkerhetstänk, man har inte barnen här, inte sina vänner även om man så sakteliga skaffar sig "nya", inte samma sociala nät runt omkring sig, inget arbete som skapar känsla av meningsfullhet, annat språk, annan mat, vatten ut kranen som bara kan användas till disk och tvätt om man inte skaffar specellt reningsfilter, jordskalv, man går = åker ingenstans utan sin chaufför för trafiken är hemsk och avstånden inte nådiga osv, listan kan göras hur lång som helst !
Samtidigt är det ju fantastiskt, får nypa mig i armen i bland och säga till mig själv " Titti, det här är på riktigt, du BOR i Indien, här ska du bo i 2 år (det har gått 6 veckor nu..)
Oj vad jag babblar nu märker jag, ingen riktig struktur här inte men det är helt okej att inte ha det i bland också faktiskt !
Nu väntar resväskan på att packas, på måndag packas den om för på tisdag ska vi åka tåg till Jaipur i Rajastan och därifrån bil till Rathambore Tiger Reserve; vi ska på tigersafari, hur coolt är inte det då !
Kramelikram från ostrukturerade fru Sahlberg/ Titti
...såhär bor vi, några bilder...
Master bedroom, som det så vackert heter, saknas lite på väggarna och lite ordning på arbetsbordet, annars helt ok :)
Matsalen, även här lite tomt på väggarna..Men snart kommer tavlor i skeppningen från Sverige :) Okej, det är lite stökigt på bordet men bilderna tog jag på impuls och inte hann jag städa och piffa då inte..
Köket ! Mattan är nyinköpt för dagen, 3 meter lång dvs hyfsat stort kök...lägg märke till vår svarta kyl&frys i höger kant, nice, med inbyggd ice-maker OCH bar-lucka i kylskåpet till Mickes oerhörda glädje :)
Vardagsrummet, det enorma ! Mina alster på vägg och golvet ! Inväntar vår Darlington-fåtölj och tavlor hemifrån samt inköp av matta/or..
Vardagsrummet igen, sett från soffan..Röda mattan ska förpassas till annat rum och ny inhandlas...
Vårt badrum,på vänster sida är det 3 stooora garderober med spegelväggar ! Lyx med dubbla handfat ! jacuzzin, undrar hur man fyller det när varmvattenberedaren är på ca 35 liter :)
Arbetsrummet och de båda gästrummen (Fannys och Hannas rum) kommer på bild senare, dom är inte ett dugg inredda ännu, men snart så...
Nä, nu e det läggdax här i India-land, jag har trixat och lyckats med alla bilder så nu är jag alldeles matt i pälsen!
Kram, puss & godnatt/ Titti
...vanligt ovanlig eller ovanligt vanlig...?
Måndag 7 februari 2011, en helt vanlig ovanlig dag i mitt liv...
Alla vanliga dagar är ovanliga nuförtiden, närmare bestämt sedan 5 veckor tillbaks...
Kommer förmodligen komma en sk vardag här också, men än så länge; ovardagar hela veckan lång !
Ovanligt = i dag har jag varit på gymmet, all by myself, crosstrainer 50 minuter plus lite ryck och drag i olika apparater (det "vanliga" är att gymma tisdagar och torsdagar i alla fall sen 3 veckor tillbaks..)
Ovanligt = har i dag för första gången i mitt liv betalat ut lön som arbetsgivare, 8000 Rupees till vår maid Rozie..
Ovanligt = att dricka vin till lunchen en måndag (i alla fall "hemma" i Sverige...)
Ovanligt = att inte behöva hänga någon tvätt, inte tömma någon diskmaskin, inte städa något badrum, inte dammsuga ( här sopas golven och våttorkas, fast vi har köpt en dammsugare, av Rozie), inte behöva handla (men det gör jag för det är spännande och roligt)
Ovanligt = och otäckt att vi behövde ett titthål på dörren och snart ska få en säkerhets kedja samt att man som kvinna ABSOLUT inte får släppa in någon när man är ensam hemma, skitläskigt men så är det !
Ovanligt = att jag ska få en pepparspray att ha i väskan, tillåtet i detta landet...
Ovanligt = att vi ska åka på TIGER-safari om en vecka !!!
plus tusen miljoner saker till som kanske är helt vanliga för en del människor, men inte för mig som ju bara är en helt vanlig (fast ovanlig och unik, I know !!) akutsjuksköterska från lilla, lilla Norrtälje, nu på 2-års utflykt i Indien
Tack, puss och hej ! /Titti
Alla vanliga dagar är ovanliga nuförtiden, närmare bestämt sedan 5 veckor tillbaks...
Kommer förmodligen komma en sk vardag här också, men än så länge; ovardagar hela veckan lång !
Ovanligt = i dag har jag varit på gymmet, all by myself, crosstrainer 50 minuter plus lite ryck och drag i olika apparater (det "vanliga" är att gymma tisdagar och torsdagar i alla fall sen 3 veckor tillbaks..)
Ovanligt = har i dag för första gången i mitt liv betalat ut lön som arbetsgivare, 8000 Rupees till vår maid Rozie..
Ovanligt = att dricka vin till lunchen en måndag (i alla fall "hemma" i Sverige...)
Ovanligt = att inte behöva hänga någon tvätt, inte tömma någon diskmaskin, inte städa något badrum, inte dammsuga ( här sopas golven och våttorkas, fast vi har köpt en dammsugare, av Rozie), inte behöva handla (men det gör jag för det är spännande och roligt)
Ovanligt = och otäckt att vi behövde ett titthål på dörren och snart ska få en säkerhets kedja samt att man som kvinna ABSOLUT inte får släppa in någon när man är ensam hemma, skitläskigt men så är det !
Ovanligt = att jag ska få en pepparspray att ha i väskan, tillåtet i detta landet...
Ovanligt = att vi ska åka på TIGER-safari om en vecka !!!
plus tusen miljoner saker till som kanske är helt vanliga för en del människor, men inte för mig som ju bara är en helt vanlig (fast ovanlig och unik, I know !!) akutsjuksköterska från lilla, lilla Norrtälje, nu på 2-års utflykt i Indien
Tack, puss och hej ! /Titti
...luncher, vin, krukor, titthål mm...
Så var det fredag- igen !
Tiden går fort när man har roligt sägs det ju och den här veckan har varit rolig och bra på alla sätt och vis.
Varit till gymmet 2 gånger denna vecka, likadant förra veckan och veckan dessförinnan... Vart ska detta sluta, kanske man kommer se riktigt vältränad ut till slut ?
Lite onyttigheter har jag också ägnat mig åt, lunch med vin till 3 dagar i rad; på italienska ambassaden, på italiensk restaurant i Basant Lok och i går åkte vi till Olive´s i Mehrauli (stadsdel i Delhi), Olive´s är en av de mysigaste restauranger jag varit på; man kliver in genom ett portvalv in på en innergård, allt går i vitt; marken är belagd med vit marmorkross med vita stenplattor att gå på, bord, stolar, ja allt är vitt utom stolsdynorna som är turkosa och limegröna; me like !
Åt en sallad med rucola, äpple, fetaost och pinjenötter med dressing baserad på soltorkade tomater, jädrans så gott det var (och lite nyttigt ..) Fast det kändes lite som rysk roulette; äta sallad, i vilket vatten är den sköljd..?
Men hittills har jag överlevt, inga känningar överhuvudtaget !
Det blev en riktig långlunch, drygt 2,5 timme lång, det är annat än landstingets 30 minuters med medhavd matlåda det :) !
Jag och Tomas fick sällskap av en annan svensk kille, Håkan, som bott 2,5 år i Delhi och som kör både motorcykel och bil i denna kaosartade, hysteriska trafik, strongt eller dumdristigt, det är frågan ?! Hur som helst, han verkar klara det galant men jag skulle ALDRIG köra här...
Om någon dryg vecka kommer vår nya bil, en Mahindra Scorpio, både Micke och framförallt Richard (vår chaufför, för den som nu missat det) har längtat och väntat på denna stora, stadsjeep-liknande skönhet !
Scorpion är automatväxlad och tur är det för både Micke och jag måste ut och övningsköra, för att kunna nödköra ifall det händer något t ex att Richard blir skadad och vi behöver ta oss till sjukhus eller om något händer när han inte är till hands...
Något säkert och effektivt 112 nummer finns tydligen inte, man kan ringa efter ambulans på 101 men det kan ta hur lång tid som helst och man kanske inte kan kommunicera ordentligt pga språket...
Jag vet att Micke kommer klara det galant, är liiiiite mer tveksam när det gäller mig själv, får hjärtklappning bara jag tänker på det...
Vi har också satt in ett dörröga i dörren, jag mätte efter mig själv och satte ett kryss på dörren men sen kom jag att tänka på Rozie, hon är väl knappt 150 cm lång så hon fick komma och vi måttade efter henne istället, innebär att jag får knäa vid dörren och Micke får vara lite akrobatisk....
Richard och jag var på kruk- och växtshopping häromdagen, det är vanligast med vanliga lerkrukor men se det vill inte madam ha i sitt vardagsrum eller på sin balkong, nej glaserade i vackra färger ska det vá !
Åkte förbi en gatumarknad för någon vecka sedan där jag såg vackra, stora krukor och stora, runda vita marmorstenar så dit styrde vi kosan.
Blev återigen en stressig handling, jag vill pilla och peta och fundera men det är inte lätt med ett gäng indier runtomkring som beter sig som om dom vill att man ska bestämma sig och betala på 5 röda sekunder, och som lyfter fram just den krukan som mina ögon vilar på fast jag kanske redan har tittat klart på just den och vill fundera över en annan... Nåväl, 3 krukor blev det denna gången och fler besök lär det bli !
Sen åkte vi till en planstkola, samma sak där; inget utrymme för Titti-tänkande, kommer vänja mig vid det och strunta i deras försäljningssätt men har inte kommit dit riktigt än .
Här är det inte som hemma; att man handlar sig en säck jord och åker hem och kör ner fingrarna i den härliga myllan, nej då, Richard ringde efter en planterar-kille som kom på moppe med en säck jord och skötte om hela
planteringen, suck ..Inget får man göra själv !
Fast å andra sidan så bidrar man ju till den människans försörjning, det är så man måste välja att se det hela :)
Som sagt, idag är det fredag, dax för after-work som anordnas 1 gång i månaden av Svenska Handelskammaren, vi var på det i januari, mycket trevligt.. Det är också på Olive´s, fast på ett annat ställe i diplomatstadsdelen här i huvudstaden.
I morgon åker Micke till Bangalore, 2,5 timmes flygresa söderut, det är stor flygmässa där. Innebär att jag får klara mig själv ända till nästa fredag när jag flyger ner och "joinar" honom och övriga SAAB gänget. ska nog gå bra det med, måste bara komma i håg att skriva fusklappar om hur man får igång våra TV-apparater och DVD-spelare, det är en himskans massa knappar och olika fjärrisar att hålla reda på..och en annan är ju inte direkt världsberömd för mitt tekniska intresse, kunnande och kom-i-håg ;) (Jag är bra på en massa andra saker istället )
Att jag lyckas få in bilder i bloggen är ett smärre mirakel, jag blir lika glatt överraskad varje gång...
Puss och kram för nu, vi hörs !/ Titti
Tiden går fort när man har roligt sägs det ju och den här veckan har varit rolig och bra på alla sätt och vis.
Varit till gymmet 2 gånger denna vecka, likadant förra veckan och veckan dessförinnan... Vart ska detta sluta, kanske man kommer se riktigt vältränad ut till slut ?
Lite onyttigheter har jag också ägnat mig åt, lunch med vin till 3 dagar i rad; på italienska ambassaden, på italiensk restaurant i Basant Lok och i går åkte vi till Olive´s i Mehrauli (stadsdel i Delhi), Olive´s är en av de mysigaste restauranger jag varit på; man kliver in genom ett portvalv in på en innergård, allt går i vitt; marken är belagd med vit marmorkross med vita stenplattor att gå på, bord, stolar, ja allt är vitt utom stolsdynorna som är turkosa och limegröna; me like !
Åt en sallad med rucola, äpple, fetaost och pinjenötter med dressing baserad på soltorkade tomater, jädrans så gott det var (och lite nyttigt ..) Fast det kändes lite som rysk roulette; äta sallad, i vilket vatten är den sköljd..?
Men hittills har jag överlevt, inga känningar överhuvudtaget !
Det blev en riktig långlunch, drygt 2,5 timme lång, det är annat än landstingets 30 minuters med medhavd matlåda det :) !
Jag och Tomas fick sällskap av en annan svensk kille, Håkan, som bott 2,5 år i Delhi och som kör både motorcykel och bil i denna kaosartade, hysteriska trafik, strongt eller dumdristigt, det är frågan ?! Hur som helst, han verkar klara det galant men jag skulle ALDRIG köra här...
Om någon dryg vecka kommer vår nya bil, en Mahindra Scorpio, både Micke och framförallt Richard (vår chaufför, för den som nu missat det) har längtat och väntat på denna stora, stadsjeep-liknande skönhet !
Scorpion är automatväxlad och tur är det för både Micke och jag måste ut och övningsköra, för att kunna nödköra ifall det händer något t ex att Richard blir skadad och vi behöver ta oss till sjukhus eller om något händer när han inte är till hands...
Något säkert och effektivt 112 nummer finns tydligen inte, man kan ringa efter ambulans på 101 men det kan ta hur lång tid som helst och man kanske inte kan kommunicera ordentligt pga språket...
Jag vet att Micke kommer klara det galant, är liiiiite mer tveksam när det gäller mig själv, får hjärtklappning bara jag tänker på det...
Vi har också satt in ett dörröga i dörren, jag mätte efter mig själv och satte ett kryss på dörren men sen kom jag att tänka på Rozie, hon är väl knappt 150 cm lång så hon fick komma och vi måttade efter henne istället, innebär att jag får knäa vid dörren och Micke får vara lite akrobatisk....
Richard och jag var på kruk- och växtshopping häromdagen, det är vanligast med vanliga lerkrukor men se det vill inte madam ha i sitt vardagsrum eller på sin balkong, nej glaserade i vackra färger ska det vá !
Åkte förbi en gatumarknad för någon vecka sedan där jag såg vackra, stora krukor och stora, runda vita marmorstenar så dit styrde vi kosan.
Blev återigen en stressig handling, jag vill pilla och peta och fundera men det är inte lätt med ett gäng indier runtomkring som beter sig som om dom vill att man ska bestämma sig och betala på 5 röda sekunder, och som lyfter fram just den krukan som mina ögon vilar på fast jag kanske redan har tittat klart på just den och vill fundera över en annan... Nåväl, 3 krukor blev det denna gången och fler besök lär det bli !
Sen åkte vi till en planstkola, samma sak där; inget utrymme för Titti-tänkande, kommer vänja mig vid det och strunta i deras försäljningssätt men har inte kommit dit riktigt än .
Här är det inte som hemma; att man handlar sig en säck jord och åker hem och kör ner fingrarna i den härliga myllan, nej då, Richard ringde efter en planterar-kille som kom på moppe med en säck jord och skötte om hela
planteringen, suck ..Inget får man göra själv !
Fast å andra sidan så bidrar man ju till den människans försörjning, det är så man måste välja att se det hela :)
Som sagt, idag är det fredag, dax för after-work som anordnas 1 gång i månaden av Svenska Handelskammaren, vi var på det i januari, mycket trevligt.. Det är också på Olive´s, fast på ett annat ställe i diplomatstadsdelen här i huvudstaden.
I morgon åker Micke till Bangalore, 2,5 timmes flygresa söderut, det är stor flygmässa där. Innebär att jag får klara mig själv ända till nästa fredag när jag flyger ner och "joinar" honom och övriga SAAB gänget. ska nog gå bra det med, måste bara komma i håg att skriva fusklappar om hur man får igång våra TV-apparater och DVD-spelare, det är en himskans massa knappar och olika fjärrisar att hålla reda på..och en annan är ju inte direkt världsberömd för mitt tekniska intresse, kunnande och kom-i-håg ;) (Jag är bra på en massa andra saker istället )
Att jag lyckas få in bilder i bloggen är ett smärre mirakel, jag blir lika glatt överraskad varje gång...
Puss och kram för nu, vi hörs !/ Titti