...några ord från en Sverigefantast...

Äntligen...har jag kunat lägga vantarna på en dator igen,  very happy !
Har ju liksom vant mig vid att sitta och knappra på tangenterna minst en gång per vecka, nu är det mer än 2 veckor sen sist; abstinensen har rivit och slitit, men nu infann sig ett stort lugn :-) !
Sitter i ett jättestort lantkök i Sättraby i Roslagens famn och  trycker hejvilt på tangenterna på en pytteliten dator som dessutom är drabbad av seghetssjukan, men vad gör väl det; nu kör vi så det ryker om skärmen !

Har hunnit med ett dygn i Stockholm, vi landade in på självaste nationaldagen och ett underbart sommarväder, kunde inte bli bättre !
Utan chaufför ( gud, så skönt !) var vi tvungna att använda oss av apostlahästarna för att beskåda Stockholm, jag propsade  på gatukökslunch, 2 kokta med mos och räksallad; rena festmåltiden, den intogs vid Hötorget sittandes på trappan till konserthuset..
Proppmätta strosade vi ner till Kungsträdgården och vad får vi se då ?, jo äkta indien-trängsel och "Smaka på Stockholm"- festival men hur mycket god mat som helst som vi ju egentligen hellre ätit men, men man får skylla sig själv när man inte kollat upp vad som är på G..
Det är så otroligt grönt och skönt i detta land och så lagom med folk, de flesta låg utspillda på gräsmattor och gräsplättar runt hela Skeppsholmen där vi promenerade och kikade på båtar, folk och den underbara vy som bara hufvudstaden erbjuder :-)))

Hunnit med en vecka i Mullsjö också, hos lillasyster, svåger och systerdottern/gudbarnet, som så lägligt passade på att fylla 8 år när moster var där; grattis än en gång goa Saga !
Var med en heldag i skolan, lyssnade när alla skolbarnen hade sångövning inför skolavslutningen, satt längst bak och fick tårar i ögonen när alla söta, ljusa barnröster sjöng Ida´s sommarvisa; viken nostalgitripp....
Nästan inget av barnen kunde dock "Den blomstertid..", synd och lite konstigt tycker en konservativ vän av ordning, men det är väl bara att hänga med i utvecklingen och gilla läget antar jag..

En tripp till Jönköping med systeryster hanns också med, lyckades snulla till oss en gratis makeup-rådgivning på Face, med nyfikenhet och lite humor kommer man långt; nåja dom tjänte på affären för flickebarnet i butiken fick sålt produkter till minst det dubbla värdet av vad en konsultation kostade; alla var nöjda och det är ju huvudsaken..och en annan har numer både färgad dagkräm med spf 15, samt en basögonskugga och lite annat kolijoks som plötsligt kändes helt livsnödvändigt att äga :-) !

Bilbingo, ett nöje jag knappt visste fanns, men såna tillställningar är välbesökta på landet kan jag tala om !     Med benägen hjälp av Cicci, som brukar spela någongång per sommar, införskaffade vi ett anta (ett stort antal !) olika bingobrickor som tejpades upp i bestämd ordning på en masonitskiva, investerade också i en äkta bingopenna (rosa, självklart ) och sedan in i bilen för att vinna storkovan ! Man hinner knappt prata för det gäller att hänga med i svängarna och hinna plutta rosa färgduttar på alla rätta siffror och sen vara beredd att tuta om allt går som det ska..
Det gick som det skulle, en himla massa gånger, fast inte för oss, när vi åkte hem 3 timmar senare var vi lite fattigare än när vi kom men väldigt rika på skratt och hysteriska fniss !!

Skolavslutning i kyrkan, ett paradis om man vill känna tårarna rinna, så otroligt fint och stämningsfullt och nu plötsligt kunde barnen sjunga om blomstertiden också, dessutom bjöds det på nya sommarsånger, alla borde gå på sommaravslutning  åtminstone vartannat eller vart tredje år, det gör gott för själen ( och rensar tårkanalerna ordentligt..)..

Är fortfarande helt lyrisk över sommargrönskan, alla lupiner, hundkex, prästkragar.. och våra fantastiska ljusa kvällar och nätter, och maten ska vi inte tala om; underbart gott allting, och lagoma mängden med folk och lagomheten av service i affärer; man får gå i fred och pilla på allt utan att ha (ofrivilligt) sällskap av en tre-fyra stycken som berättar vilka färger det är på linnen och klänningar man just tittar på; jag har förvisso behov av läsglasögon men mer än så är det inte, färger kan jag fortfarande urskilja alldeles själv, och vilken storlek dom finns i, och hur fantastiskt just den skulle passa en (fast det är xs eller xl och skulle passa min kropp lika bra som korvskinn alternativt cirkustält..)..

Ett besök på världens bästa akutmottagning (Norrtäljes, förstås!) har också hunnits med, vi var ju så många som av olika anledningar slutade i vintras  viklet innebär att det börjat massa nytt folk, så jag var lite nervös att ingen skulle känna igen mig, tänk om dom skulle titta på mig med frågande blick och undra vem jag var, om jag letade efter någon och hänvisa mig ut i väntrummet....
Men så var det såklart inte !!! Jätteroligt att träffa dom som var där, saknade flera stycken godingar, men alla kan ju inte jobba samtidigt heller, många kramar och glada ansikten och mycket frågor och skratt !!!

Ett trevligt dygn i Uppsala hos storasyster har också det hunnits med, mycket prat och skratt mellan klunkarna av rosévin, fått inblick i sånt som en annan inte har en aaning om, hon är duktig på att berätta, minne som en häst och en självironi som får mitt göteborgska hjärta att klappa lite extra !

Känns som detta halvåret gått jättefort, som om jag bara haft lite semester, och samtidigt har det ju hunnit hända så otroligt mycket nytt både för mig/oss och såklart också för alla andra, man vill bara prata, fråga, berätta, undra, dela med sig och ta del av...
Det här blir en bra sommar, det känner jag på mig, vi ska bo i stuga på Vätö i 2 veckor efter midsommar och förhoppningsvis då hinna träffa alla goa vänner på grillning hos oss eller hos dem och sen blir det en Sverigeturné, men först ska det få bli midsommar med sill o potatis och jordgubbstårta samt blomsterklädd stång och små grodor som hoppar runt och viftar på öron och svansar...nej just det; ej svansar, ej svansar, ej öron hava de...
Koack-ka-ka, koack-ka-ka../ Titti

...Sveeeerigeee !!!...

Söndag kväll, klockan är 21.25 här i India-land..
Väskorna är packade och om ungefär 30 minuter åker vi till flygplatsen; mot Sveeeerigeeee, jippie !
Biljetterna var bokade till den 22 juni men så hände det sig som så att Mr Spirit var tvungen att åka hem och jobba i Järfälla några dagar för att sen återvända till Delhi för ytterligare en och en halv veckas jobb innan semestern började..
Eftersom man är någorlunda normalbegåvad  och har gott om tid att tänka kloka tankar  började det surra i hjärnvindlingarna..hmm, Micke åker hem till Sverige och sen tillbaks hit och så ska vi strax till Svedala igen...hmm, men vänta nu !!!!, ombokning av lilla fruns biljett tack, hellre hos släkt och vänner i fosterlandet än ensam i Delhi, dessutom har maken grymt mycket att göra när han kommer tillbaks hit innan semestern börjar, så beslutet var inte så himla svårt om man säger så :-)))
Tänk att vi redan bott i detta landet nästan ett halvt år och att vi har vår vardag här, med allt vad det innebär !
Tiden har gått otroligt fort och ändå har vi hunnit så himla mycket, både rest, fått nya bekantskaper, vant oss (nåja..) vid både chaufför och miad och värmen och alla människor överallt, alla ljud, alla färger, all fattigdom, all trafik...
Ska bli skönt att få andas frisk luft i flera veckor !
Ska bli alldeles, alldeles underbart att träffa Loppan och Filifjonkan och övrig släkt och alla goa, goa vänner !
Vaniljyoghurt, leverpastej, räkor, färskpotatis, sill, gräddfil, svenska jordgubbar....
Puss&Kram/ Titti

...man vänjer sig (så sakteliga)...

När man som heltidsarbetande, punktlig, återvinnande  svensk flyttar till ett land där man är medföljande (lyxhustru; don´t like that expression at all !), där tiden är mycket relativ; man säger ´ish efter klockslagen; vi ses 7-ísh, hantverkar´n kommer 2 -ish vilket innebär alltifrån prick (fast nästan aldrig..) till ungefär 1,5 timme senare, och ingen bryr sig om det och där folk kastar ALLT möjligt på gator eller i soporna så känner man sig i början något stressad och konfunderad...
MEN, man vänjer sig faktiskt !

Att vara medföljande innebär att man kan gå på yoga varenda dag om man vill, gymmet och poolen kan besökas så fort andan faller på, man kan studera på distans, bli svenskalärare för Svenska skolan och prata och läsa svenska och om Sverige med 8-åringar, man får möjlighet att åka på kaotiska indiska marknader och moderna shoppingmalls, vara kulturell på gallerier (som inte ett dugg motsvarar ens svenska föreställning om kulturcentrum ), dricka = smaka på det äckligaste man någonsin tagit en sipp utav, ha tid och möjlighet att dela med sig av sina nyvunna kunskaper till andra som är ännu nyare än en själv, shoppa underbart vackra bling-bling sandaler för nästan inga pengar alls (ja, jag vet att många bäckar små osv..), frossa i färgstarka tunikor och sjalar, inte behöva städa eller stryka...

Eftersom man har "all" tid i världen så slappnar man av, fast lite suger det ju att behöva vänta, den biten har inte riktigt fallit på plats ännu. Richard och Rozie är dock hur punktliga som helst t o m i överkant; Rozie börjar kl 10 men är alltid här 15-20 minuter före och när Richard ska hämta oss en viss tid är han också alltid här en kvart före utsatt tid...
Man får vänta 3 månader på sitt medlemskort på gymmet (med förklaringen att de görs faktiskt i Mumbai; undrar om de promenerar därifrån till Delhi med korten..), vänta 3 månader på medlemskortet till Italienska ambassaden, men det duger ju för all del med den tillfälliga handskrivna papperslappen också, vänta på sitt bankkort; ansökte om extrkort till mig i slutet av januari; Micke fick sitt efter kanske en månad, mitt det vete fåglarna vart det tagit vägen; kanske tillverkas söder om Mumbai ;-)...

Att kasta allt i samma soppåse; aluminiumburkar, flaskor, tidningar, medicinslattar, uslitna skor och kläder blandat med det vanliga känns ju hur fel som helst, men det finns en marknad för allt, precis allt i detta landet !!
För det första så har vi lärt oss att om gamla skor, kläder eller pryttlar ska förpassas så ger vi det till Rozie eller Richard; mina urgamla löparskor sitter numer på hennes mans fötter och någon gammal, sjaskigt urtvättad skjorta från Micke likaså. Allt det andra sorteras mycket noggrannt i sopstationen, efter första sorteringen som sker i närheten av vårt hus innan the garbish-man cyklar iväg med resterna till sopstationen. Nämnda station kan vara knökfull på förmiddagen men tack vare människor, hundar och kor som förser sig under dagen med allt som är användbart, återvinningsbart, försäljningsbart och ätbart så är där tämligen tomt framåt kvällskvisten..

Det funkar, inte alls som i Sverige och inte enligt våra normer men ändå alldeles ypperligt, och på Indienvis !!
Skönt, då kan man släppa det från sitt samvete !
Så, då var det borta ur tankarna och jag kan ägna mig åt mitt, som idag innebär att åka till en (har jag hört) alldeles underbar affär och sen blir det fika på det...

Måste bara lägga upp en bild på gårdagens shopping, nu när min killkompis är på semester; Mister Thomas, så har jag funnit mig en jättehärlig värmländska som kan hur mycket som helst om shopping i Delhi, sånt som varken T eller min Mister Spirit är särskilt intresserade utav !

Ny väska, ytterligare några blingsandaler, nagellack, kräm, läppglans, oh la, la, livet är gött !
Bilden lägger jag inte upp för att skryta med mina inköp utan för att ni ska planera in er Indien-resa, boka biljetter och KOMMA OCH HÄLSA PÅ !!!
Ciao, vi hörs !/Titti