...2, 4, 6, 8 i Casa Sahlberg...

Först var det "bara" Micke och jag, sen damp Loppan och Affe ner för 2 veckor sedan, i onsdags kom deras kompisar Amanda och Puppe och vips var det fullt i alla sovrum; såå roligt !
I fredags dök även Shalini och Robin upp i Casa Sahlberg,extrabäddar ordnades och lite omstuvning skedde, och vips var vi 8 pers till middagen; helt underbart !
Nu låter det som om Micke och jag har det tråkigt och ensamt i vanliga fall, men det kan jag försäkra att vi inte har; bara lite lugnare och liksom mindre fullt med folk i soffor och på stolar, i köket, kring spisen, på balkongen...

Stackars vår Rozie, hon har, på eget bevåg, jobbar övertid hela veckan..."oh, so much work, madam, so much work.." "okey", svarade jag och bad henne inte om någon vidareutveckling på det temat...
Hon jobbar ju 50 procent med heltidslön, och det är klart att hon vant sig vid hur ordnat och städat det är här för det mesta och så...plötsligt 4 ungdomar, inte undra på att hon tycker det är lite mycket just nu..
Men jag kan inte påstå att jag tycker det är speciellt synd om henne, en "madam" som laddar tvätt- och diskmaskin alldeles själv och som dessutom alltid bäddar sängen, det tror jag kanske inte hör till vanligheterna (tror jag, det kanske alla "lyxfruar" gör och här sitter jag och slår mig för bröstet, hmm..).

Igår var det i alla fall dax för "di små" att fara iväg på sin långa buss/tåg/flyg turne i Indien. Ryggsäckarna packades, nödnummer skrevs ner, försäkringsbesked och passkopior kontrollerades, mamman delade ut 98 förmaningar och sista-minuten goda råd och... iväg for dom !


Har pratat med Hanna på telefon idag, dom har kommit till Agra, sett Taj Mahal och Red Fort, mycket nöjda med allt än så länge, då är mamman också nöjd :-) !
När dom farit iväg med ryggsäckar och allt annat pick och pack var det dax för oss kvarvarande 4 att dressa om, korka upp en flaska Champagne och skåla lite innan gårkvällens stora event; Nobelweek Garden Party på Svenska ambassaden...

Shalini, vacker som en prinsessa i sin saree, och lilla jag, menar ju långa jag; för kolla in mina klackers, högsta jag någonsin stolpat omkring i, och peep-toe med en liten blig-bling kula uppepå, wohooo, hon kan, fru Sahlberg, ibland !
Vill bara tilläga att dom inköptes igår och alltså var helt oingådda (fiffigt ord!) och ändå lyckades jag ha dom på mig i FEM OCH EN HALV TIMME; mingla på gräsmatta, dansa, äta, dricka drinkar, dansa ännu mer..kan ju dock tala om att när jag fick ont i fötterna efter alla dessa timmar och bytte till mina medtagna helt platta sandaler visste mina fötters lycka inga gränser...
Nu är det nya tider som stundar, nu ska Tittilina inhandla fler klackers eftersom det ändå gick så bra, dessutom är ju detta skornas förlovade land så ett och annat par lär det nog bli :-) !

Partyt var fantastiskt roligt med artister influgna från Svedala; Robert Wells var där; jag är ingen stor fan, men han är "väl" duktig, MammaMia-gruppen också, jag tror dom heter så; Charlotte Strandberg och 2 till som sjunger ABBA låtar i full utstyrsel, dom var HELT fantastiska; vilket drag både på dom och på oss svenskar som dansade och sjöng med ! Tänk att man kan i princip alla ABBA-texter fortfarande; det var bara ett hopprep (låtsasmick) som fattades !!!
SAAB hade ordnat en isbar gjord, såklart, av stora is-block; under kvällen kom det en svensk, stor, biffig kille med motorsåg och sågade ut en JAS Gripen ur ett av blocken; klart häftigt...
Det var andra band som uppträdde, i skrivande stund kommer jag naturligtvis inte ihåg vad dom hette men både cover-bandet och det indiskinfluerade bandet var grymma; inte ofta man skakat loss till en hottad version av "Hare Krishna, hare ram, hare, hare, hare ram..."
Nu har man gjort det :-) !!

Väl hemkomna (japp, lyckades hålla reda på påsen med mina klackers, som jag "gömde" i isbaren och inte glömde utan höll reda på och inte glömde utan höll reda på; ni hör hur imponerad jag är av mig själv ;-)!) så blev det Bullens pisnerkorv i vårat kök med fransk senap, ketchup och räkost därtill; hur gott var inte det då !
På tal om mat; ja, just det höll jag nästan på att glömma; vi fick svensk mat på partyt; senapssill, prinskorv, ägghalvor med kaviar, knäckebröd gräddfilssås, gravad lax....och hur gott var inte det då, jo 10 på en skala 0-10 !!
Lugn söndag idag, kollat VM-finalen i rugby på Tv; Nya Zeeland vann och vilken grym inledning det laget har innan matchen börjar; rena stamkrigardansen !
Micke har åkt till Bangalore, kommer åter i morgon kväll.                                                                             Robin, Shalini och jag håller precis på och beställer kinamat för homedelivery; smaskens !

Tänk, det känns som om jag alltid avslutar mina bloggningar med att berätta att det strax är dax för mat, måste bero på att det alltid passar mig bra att skriva såhär på kvällskvisten och veta att det strax blir något gott att stoppa i munnen..
Här kommer en bild på Herr Elefant som kom utanför vårt hus häromdagen; man kan hyra sig en elefant om man har party eller någon fyller år; erbjuda jubilaren och/eller gästerna en liten tur innan midagen, snablar så skojsigt !

...och med denna bild bjuder jag farväl för denna gång; kära, alla, söta ni; ha en fantastisk kväll och var rädda om varandra, kram !/Titti

...ditt och datt om veckan som gått...

Söndag kväll i Delhi, dagen har vi tillbringat vid poolen på Grand (vi är medlemmar på Hyatt men provade Grand idag, vi kommer byta dit i januari, mycket lugnare och mer avskilt ).
Hannas och Affes första vecka här har gått med en rasande fart, det har gåtts på marknader, det har yogats, terasspartyn har bevistats, guidad tur i muslimska delen av Delhi; Nizzamuddin, har också hunnits med, dessutom har vi tjejer varit på en utekväll med SQUAD som är en nystartad tjejgrupp här i Delhi; Svenska Qvinnors Urbana Allians i Delhi; mycket trevligt !
Åkte med ungdomarna till India Gate, minnesmonumentet á la Triumfbågen här i Delhi, jag har ju innan tyckt att jag känt mig som en turistattraktion när jag kommit dit, blivit uttittad, smygfotograferad och stått som en lång, stor, blek viting bredvid små nätta indiskor medans halva deras bekanstkapskrets fotograferat... men oj vad Hanna drog till sig uppmärksamhet !

Vi var där på dagtid, mitt i veckan, då är det mycket skolresor överalltifrån som ska beskåda monumentet, nu fick dom även en söt, västerländsk flicka med långt blont hår att kortografera; och det gjorde dom...med besked !!

Affe blev också fotograferad men i smyg, tjejer vågar inte gå fram till en kille och killarna vill nog inte visa att dom vill ta kort på en annan (lång, blond ) grabb så då löser man det genom att låtsas ta kort på något annat och sen ta på Affe lite snabbt, i förbifarten !
Vi har också varit på Mahatma Gandhis minnesmuseum, jag var där i januari med mr Ted, men dit kan man åka många gånger, för det är så vackert och stämningsfullt där !

Jag blev lika rörd denna gången av att se och gå omkring i huset där han tillbringade sina sista 144 dagar i livet, innan han sköts till döds i trädgårdeni januari 1948 av en av sina egna.. Har ni ännu nte läst någon bok om Gandhi så rekommenderar jag starkt att göra det !
Han var onekligen en mycket stor man om än liten i kroppslig storlek.
Det enda som är lite jobbigt på museét är att det jobbar en hiskelig massa guider där som är tillsagda att vara serviceminded så in i norden, det är så typiskt Indien, man förutsätts inte kunna strosa runt själv, ensam, välja vilket rum man vill gå in i först, läsa själv på skyltarna/info-tavlorna utan man blir vänligt men bestämt föst i en viss riktning, det går med en liten guide som läser det som står på skylten åt en, men på sån knackig och snabb indi-engelska att man inte har en aning om vad man just sett/upplevt...
Dom tycker det är fin-fin service, en annan, otacksam j-vel, tycker bara det är påträngande och stressigt plus att man som sagt inte har en aning om vad man just sett..
Men vi smet allt tillbaks och tjuvläste på några skyltar :-) !

Även här blev vi föremål för nyfiket intresse, ute i trädgården var det en indisk familj med halva släkten med sig som försynt frågade om vi kunde tänka oss att vara med på bild tillsammans med dom, yngsta dottern frågade var vi kom ifrån och när vi svarade "Sweden" så log hon lite osäkert och gjorde en typisk indisk huvudskakning i sidled som betyder allt ifrån  "jaha, aha, nehej" till "har ingen aaaning.."

Hur som helst, dom var mycket artiga och trevliga, tog till och med i hand efteråt och tackade för att vi ville vara med på kort, inte klokt egentligen !
Vet inte riktigt hur jag ska känna inför det där; jag menar vi är ju lika vanliga människor som dom, och jag tackar ju inte (frågar oftast inte ens måste jag skamset erkänna) när jag tagit kort på någon annan...
 
I början funderade och tänkte jag på och fascinerades av allt som såg annorlunda ut, som luktade annorlunda, vardagssituationer som var helt upp och nervända mot hemma men nu fnular jag mer på varför, varför det är sån hierarki i detta land, varför våra vakter studsar upp från sina stolar och gör honnör när man kommer ut från huset, varför folk vill ta på en, varför dom vill att man ska vidröra deras bebisars pannor, varför dom tar i hand och tackar när dom tagit kort, varför alla expediter förföljer en i affären, vilken affär det än är, varför många i Indien beter sig som om dom förväntar sig att bli utskällda, hunsade, föroöämpade av antingen rikare Indier eller av "vita" människor; vad representerar vi för dom, egentligen ?
Har börjat läsa en bok; Games Indians Play, som handlar om just detta; "why we are the way we are"...
Återkommer mer i detta ämne när jag läst klart.

Har även haft förmånen att få umgås med Mari denna veckan, vet inte om jag får skriva ut vem det är, men: vilken trevlig, rolig och varm människa ! Om du läser detta Mari; KRAM och tack för mycket trevligt sällskap !!!

Nu står mr Spirit i köket och donar med middagen; det blir Tortellini i ugn med skinka, Kvibbille gräddädel och Västerbottenost; en kriminell anrättning eftersom allt är insmugglat; brottsligt eller ej, smarrigt ska det bli !
Kära vänner, tack för idag, kramelikram!/Tittilina

...mi casa e su casa...

Fredag morgon kl 05.15; på väg till flygplatsen för att möta äldsta dottern och hennes pojkvän...
Det är gudomligt skönt ute, svalt, cirka 25 grader, fläktar litegrann. tänker att nu börjar den härliga tiden på året när man kan vara utomhus, åka till parker och strosa omkring, sitta på utedelen av restaurangerna på kvällarna och bara njuta...
Blir visserligen uppåt 35 grader på dagtid men just morgnar och kvällar är fantastiskt sköna !
En del trafik ute trots den tidiga timmen, lastbilar, cyklar, en och annan ko som tar en morgonpromenad, mopeder, motorcyklar och scootrar, bilar; folk och fä är på väg hit eller dit helt enkelt. har man inget annat fordon än apostlahästarna så är det dom man använder vare sig det finns trottoar eller inte.
Grabbarna i sina "Fresh limesoda"-stånd står med jämna mellanrum längs vägkanten på vägen till flygplatsen.
Allt är som vanligt.

Fast inte riktigt som vanligt, inte för oss i alla fall; är ju på väg att möta Loppan och Affe !!!
Äntligen är det dax för deras 10-veckorsbesök, hurra !

Betalade min inträdesbiljett till flygplatsen; japp, kostar 80 rupees för att komma in och kunna ta emot på insidan, väl värt 12 kronor måste jag säga :-) !

Och där kom dom! Välkomstskylt och stort kramkalas !!!
Filmade med I Paden mellan kramarna, finns som en snutt på facebook, är riktigt stolt över mig själv, att jag kan åstadkomma såna teknikaliteter !

"..men guuu va varmt de e...", "åh, shit va mycke folk..", "..kolla, dom har turban..", "..kolla där då.."

I bilen på väg hem: " men guuu, ja dör, kolla dom går barfota..", ".. titta, där gör dom yoga..", "..men guu, jag dör, kolla kossor på vägen..", "..men guu jag dör, kolla där bor dom, i dom små skjulen..", "..men shit va varmt de e.."

Japp, kulturkrock från första sekund, var väl det jag tänkte :-) !

Efter ankomst till Casa Sahlberg och inspektion av och rundvandring i  vår stora lägenhet (som vi inte tycker är speciellt stor längre, fast vi vet att den fortfarande ÄR 250 kvadrat; hemmablind jajamensan !) blev det horisontalläge för ungdomarna ett par timmar...
Hade sagt till Rozie dagen innan att hon skulle komma kl 12 i stället för vanliga tiden (10) så att vi fick vila och äta frukost i lugn och ro. Tyckte att jag var jättetydlig och sa det flera gånger och att hon var med på noterna...men vem öppnar dörren kvart i tio ??? Säkerhetskedjan är på och dessutom förkortad med en knut sen förra gången när hon stack in sin arm genom dörrspringa och hakade av den, inte fasen hjälpte det, hon har små nätta händer och underarmar måste jag säga !
Blev lite irriterad men tänkte: ja, ja har hon nu kommit så får hon väl komma in då då, men sen morskade hon till sig, lilla (?!) fru Sahlberg och skickade faktiskt hem Rozie med återkomst kl 12, för det hade vi ju bestämt..
"Twelve o´clock ??, oh, sorry madam, I did´nt listen.."

Körde chockstart med Hanna och Affe; Sarojini market och då var det inte behagliga 25 längre utam snarare 10 grader plus därtill; svettigt som tusan och så allt detta myller, alla lukter, alla ljud och färger...Stackarna, he, he !
Nåväl, efter det åkte vi till ett modernt shoppinmall, med aircondition och västerländska caffelatte fik !

Gissa vilka som somnade i soffan kl åtta på kvällen ...

Lördagen tillbringades vid poolen på Hyatt och sen grillparty på en takterass; oxfilé, hemgjord bea-sås, kall öl, trevliga människor, svenskan surrade i luften hela kvällen; mycket trevligt !

Igår körde vi hårt igen; Indra market som ligger på gångavstånd från oss, på eftermiddagen, varmt, indisk trafik vilket innebär att man kastar sig över gatan så fort det  blir en lucka...

Utomhus marknad som, såklart, säljer allt, allt, allt... Mycket att titta på heeela tiden, många som tittar på en, heeela tiden !

Gissa om det var skönt att strosa tillbaks till hemkvarteren, in i Shanti Niketan och sitta ner på Cafe Coffee Day och njuta av kalla kaffedrinkar, inte bra med för mycket indiskt på en gång, varvat är bäst !


Efter som det var dagen efter terass- och grillparty och vi ändå gjort en jätteansträngning som gått på marknad och promenerat i flera timmar så blev det Domino´s home delivery pizza till middag och softande i soffan; behöver man också !
Nu är det en ny dag, jag ska strax iväg på yoga och när jag kommer hem vid 11-snåret kanske dom små sötnosarna sovit färdigt sina skönhetssömnar så att vi kan ut i vimlet igen :-) !
Fortsättning följer...

Ha det bäst så länge!/Tittilina 

... bara 3 dagar kvar !!!...

Tisdag idag; om bara 3 små ynka dagar landar Hanna-loppan och Affe här i Delhi !!! Åh, som jag längtat, och längtar, efter dom ! Dom ska stanna i 10 veckor och hinna med lite eget resande under den tiden, men det är ju bara bra så att vi inte nöter för mycket på varandra...

(Nä, men titta, vem lyckades snylta in sig på den bilden om inte lilla fru Sahlberg i egen hög person, hon är duktig det lilla livet ..)
Förutom att det ska bli fantastiskt att ha dom här ska det också bli intressant och spännande att se och höra hur dom uppfattar livet och vardagen i Delhi och Indien. Nu har vi ju visserligen inte varit här så himla länge men ändock 10 månader; vad ser, hör och upplever dom som vi blivit mer eller mer "hemmablinda" för ??
Alla dessa människor, alla ljud, alla färger, allt skräp, all fattigdom, all lyx (som bara är få förunnat), att vi har bil med chaufför, en maid som städar, tvättar, stryker, handlar...Ja, ju mer jag tänker på det inser jag hur tok-annorlunda livet är för oss här...
Som sagt, bara 3 dagar kvar !!!

Fanny-filifjonkan har passat på att fylla 20 år hemma i Svedala, tänk så stora, vuxna barn vi har, får nypa mig själv ibland för att inse att det är verklighet ! Ringde och sjöng för henne, skulle dock kunnat ge min högra hand (tur att uttrycket är så eftersom jag är vänsterhänt..) för att varit riktigt nära och krama min vackra, fantastiska dotter på hennes dag ! Henne och Erik får jag vänta och längta några månader till på, men i januari dimper även  dom ner här för att få uppleva Indien !!!

(Här var jag inte lika snabb, lyckades inte vara med på bild, men man kan ju inte vara duktig jämt...)

Igår var jag med min värmländska kompis, A, på Sarojini market; meningen var att hon skulle köpa några billiga solklänningar, några små trasor, att ha på sig i Thailand dit hon och hennes äkta hälft åker i kväll för några dagars sol och bad men vi gjorde sådana fynd att vi var tvungna att åka tillbaks idag för att fynda ännu mer, oj vad pengar vi tjänat/sparat på dessa två besök; ni skulle bara veta vad vi hittade och inhandlade !!!
Just nu är det en hemlis, kanske kanske kan jag inte hålla mig längre fram utan måste komma ut ur fynd-garderoben, men tills dess; sscchhh...
Sarojini är en indisk marknad; ett kvarter som har fullt, fullt med småbutiker runt om och dessutom två "huvudgator" i mitten som också dom hyser hur många små-hål-i-väggen butiker som helst, för att inte tala om alla de små gränder som skär kors och tvärs igenom; japp, butiker där också !


Man kan köpa ALLT på den marknaden; från grönsaker till paraplyer, från förkläden till Converse, allt, allt, allt ! Man orkar gå omkring där max 2 timmar, sen är man helt slut för det är så mycket av allt hela, hela tiden; alla vill sälja, alla vill visa just sina saker, man ska pruta och förhandla om allt! Om man står och tittar på en sak blir man samtidigt presenterad för fem andra föremål av fem andra försäljare samtidigt som den som visar en just det man försöker bestämma sig för visar åtta andra grejer och berättar att just den storleken är den rätta ( fast det kan lika gärna vara XS som XL, spelar ingen som helst roll; "very good size maám..").. Om man står och nyper i en rosa liten tunika hålls det fram blåa, oranga, bruna, gröna, prickiga, randiga på tvären och på längden...
Som sagt efter två timmar är man mer än nöjd, har man då dessutom gjort riktiga kap så är man dubbel-nöjd !

Vi som då lever ett gott liv i detta land satte oss därefter i bilen och for till Italienska ambassaden för lunch och sen åkte A hem för att packa sina små trasor och jag for med vår chaufför till en handelsträdgård för att handla jord till mina egenodlade basilika-, timjan- och tomatplantor, sen for vi tvärs över stan för att Tittilina skulle inhandla några färgglada små krukor att sätta dom små sötnosarna i...
Det är något som är mystiskt och förunderligt med detta landet; om jag hade en frö- och växtaffär skulle jag naturligtvis sälja vackra krukor också, men inte då; nä 20 minuter med bil bort finns det planteringskärl...Ibland fattar jag helt enkelt inte, men det är väl inte meningen heller antar jag..

 Nu ska jag gå ut i köket och sätta kryss för ännu en dag i almanackan, snart är det bara två dagar kvar...Iiiihhh!!

Fridens lilja på er alla goingar !/ Titti