Söndag kväll i Delhi, dagen har vi tillbringat vid poolen på Grand (vi är medlemmar på Hyatt men provade Grand idag, vi kommer byta dit i januari, mycket lugnare och mer avskilt ).
Hannas och Affes första vecka här har gått med en rasande fart, det har gåtts på marknader, det har yogats, terasspartyn har bevistats, guidad tur i muslimska delen av Delhi; Nizzamuddin, har också hunnits med, dessutom har vi tjejer varit på en utekväll med SQUAD som är en nystartad tjejgrupp här i Delhi; Svenska Qvinnors Urbana Allians i Delhi; mycket trevligt !
Åkte med ungdomarna till India Gate, minnesmonumentet á la Triumfbågen här i Delhi, jag har ju innan tyckt att jag känt mig som en turistattraktion när jag kommit dit, blivit uttittad, smygfotograferad och stått som en lång, stor, blek viting bredvid små nätta indiskor medans halva deras bekanstkapskrets fotograferat... men oj vad Hanna drog till sig uppmärksamhet !

Vi var där på dagtid, mitt i veckan, då är det mycket skolresor överalltifrån som ska beskåda monumentet, nu fick dom även en söt, västerländsk flicka med långt blont hår att kortografera; och det gjorde dom...med besked !!

Affe blev också fotograferad men i smyg, tjejer vågar inte gå fram till en kille och killarna vill nog inte visa att dom vill ta kort på en annan (lång, blond ) grabb så då löser man det genom att låtsas ta kort på något annat och sen ta på Affe lite snabbt, i förbifarten !
Vi har också varit på Mahatma Gandhis minnesmuseum, jag var där i januari med mr Ted, men dit kan man åka många gånger, för det är så vackert och stämningsfullt där !

Jag blev lika rörd denna gången av att se och gå omkring i huset där han tillbringade sina sista 144 dagar i livet, innan han sköts till döds i trädgårdeni januari 1948 av en av sina egna.. Har ni ännu nte läst någon bok om Gandhi så rekommenderar jag starkt att göra det !
Han var onekligen en mycket stor man om än liten i kroppslig storlek.
Det enda som är lite jobbigt på museét är att det jobbar en hiskelig massa guider där som är tillsagda att vara serviceminded så in i norden, det är så typiskt Indien, man förutsätts inte kunna strosa runt själv, ensam, välja vilket rum man vill gå in i först, läsa själv på skyltarna/info-tavlorna utan man blir vänligt men bestämt föst i en viss riktning, det går med en liten guide som läser det som står på skylten åt en, men på sån knackig och snabb indi-engelska att man inte har en aning om vad man just sett/upplevt...
Dom tycker det är fin-fin service, en annan, otacksam j-vel, tycker bara det är påträngande och stressigt plus att man som sagt inte har en aning om vad man just sett..
Men vi smet allt tillbaks och tjuvläste på några skyltar :-) !

Även här blev vi föremål för nyfiket intresse, ute i trädgården var det en indisk familj med halva släkten med sig som försynt frågade om vi kunde tänka oss att vara med på bild tillsammans med dom, yngsta dottern frågade var vi kom ifrån och när vi svarade "Sweden" så log hon lite osäkert och gjorde en typisk indisk huvudskakning i sidled som betyder allt ifrån  "jaha, aha, nehej" till "har ingen aaaning.."

Hur som helst, dom var mycket artiga och trevliga, tog till och med i hand efteråt och tackade för att vi ville vara med på kort, inte klokt egentligen !
Vet inte riktigt hur jag ska känna inför det där; jag menar vi är ju lika vanliga människor som dom, och jag tackar ju inte (frågar oftast inte ens måste jag skamset erkänna) när jag tagit kort på någon annan...
 
I början funderade och tänkte jag på och fascinerades av allt som såg annorlunda ut, som luktade annorlunda, vardagssituationer som var helt upp och nervända mot hemma men nu fnular jag mer på varför, varför det är sån hierarki i detta land, varför våra vakter studsar upp från sina stolar och gör honnör när man kommer ut från huset, varför folk vill ta på en, varför dom vill att man ska vidröra deras bebisars pannor, varför dom tar i hand och tackar när dom tagit kort, varför alla expediter förföljer en i affären, vilken affär det än är, varför många i Indien beter sig som om dom förväntar sig att bli utskällda, hunsade, föroöämpade av antingen rikare Indier eller av "vita" människor; vad representerar vi för dom, egentligen ?
Har börjat läsa en bok; Games Indians Play, som handlar om just detta; "why we are the way we are"...
Återkommer mer i detta ämne när jag läst klart.

Har även haft förmånen att få umgås med Mari denna veckan, vet inte om jag får skriva ut vem det är, men: vilken trevlig, rolig och varm människa ! Om du läser detta Mari; KRAM och tack för mycket trevligt sällskap !!!

Nu står mr Spirit i köket och donar med middagen; det blir Tortellini i ugn med skinka, Kvibbille gräddädel och Västerbottenost; en kriminell anrättning eftersom allt är insmugglat; brottsligt eller ej, smarrigt ska det bli !
Kära vänner, tack för idag, kramelikram!/Tittilina