I går utspelade sig följande; Ted åkte västerut, med första anhalt London och sedan hem till Svedala.
Hans plan gick vid 13-tiden.
Alltså behövde han vara på flygplatsen allra senast klockan elva.
Eftersom det tar en halvtimme dit var han tvungen att åka hemifrån senast halv...
Alltså bestämde vi att han skulle åka klockan tio eftersom man vet att i Häjkon-Bäjkonland är det alltid bra att ha goda marginaler..

Alltså gjorde vi upp en logistikplan för gårdagens körschema.
Alltså berättade vi, kortfattat och tydligt, för vår chaufför, kvällen innan, att han skulle hämta Micke klockan åtta; till kontoret, komma tillbaks till lägenheten för att köra Fanny och hennes ömma moder till yogan kl nio, sen åka hem igen och skjutsa Ted till flygplatsen.
Kort och koncist, inga konstigheter.

Enligt min notering i kalendern som hänger på väggen i köket hade "vi" gårdagen på oss att bädda rent, tvätta sängkläder och städa gästrummet samt handla litegrann inför nytt besök.
Till det Sahlbergska hushållet behövdes  påfyllning av så tråkiga saker som toalettpapper, diskmedel och lite annat smått & gott. 
Med nytt besök menar jag Mickes faster Agneta och de två döttrarna; Anette och Therese.
Med "vi" menar jag helt enkelt Rozie.  

Alltså skrev jag två stycken lappar till henne.
Den ena märkt TORSDAG ordentligt understryket; "Var snäll och bädda rent i gästrummet" "Tvätta smutsiga sängkläder i 60 grader". "Bädda rent". "Nya gäster kommer i morgon". "Tack så mycket".

Lapp nummer två, märkt FREDAG, också den veckodagen noggrannt understruken; "Var snäll och handla..." "Det kommer nya gäster" "Dom är trötta och vill sova" "Du börjar jobba klockan 12" "Handla innan du kommer" "Tack så mycket"

Kort och koncist, inga konstigheter där heller.
Som om allt skulle flyta på utan mankemang.
Sådär svenskt, artigt och förtröstansfullt.
"Arbetsgivar-aktigt".

Ha, trodde jag ja !

Till en början gick det galant, Richard hämtade M, skjuts iväg till kontoret, hämtade kvinnsen, skjuts iväg till yogan. Det var tydligen där och då jag begick dagens första misstag.
När vi hoppar ur bilen vid yogastudion säger jag bara; "Hämta oss ungefär klockan elva, tack". Ingen upprepning av det vi bestämde kvällen innan, ingen konfirmering av att informationen landat rätt...

Nöjda och glada, lite svettigare men också lite vigare, slår vi oss ner i baksätet strax efter 11 och då frågar jag herr chaufför;
"Gick det bra att lämna Ted på flygplatsen?"
Ser till min förskräckelse förvåningen och förvirringen i Richards ansikte...
"Flygplatsen..?." "Mister Ted...?"

Åh, nej !!!
Missad flight, strul och bök med ombokning, djupa hål i budgeten, stress och frustration...

Men som så ofta förr, allt ordnar sig!
Snabbt hem och upp i lägenheten, en extra hejdå-kram och svisch iväg mot Indira Gandhi International Airport !Det visade sig att när Ted sagt att hans flyg gick klockan 13 så menade han egentligen 13.40...Phuuu!

Dagens andra misstag uppenbarade sig när jag kikade in i "Hanna-rummet" och såg att Rozie hade bäddat så fint och ordentligt....med samma gamla sängkläder som innan!
"Oh, sorry, madam, I will fix.."

För mycket information på "torsdagslappen" uppenbarligen..
Nåväl, maám log lite klämkäckt och sa "No worries..", rev (alldeles själv och icke-lyxfru-aktigt) ur alla sängkläder, stoppade in i maskinen, fyllde på med vaskmedel och vred raskt fram till 60 gradersprogrammet, som helt enkelt heter "Cotton"... 

Efter en dusch satte jag mig ner i vardagsrummet och inväntade Fanny och Erik, vi skulle på första MPF-lunchmötet (Medföljande-Packet-Facket, om nu någon har missat det..) på Italienska ambassaden, då hör jag Rozie säga från ytterdörren; "Ok, madam, I go to market.."

Men vänta lite nu..!
Tredje misstaget; för mycket information på fredagslappen också, eller..?
Lyckades hejda henne i sista sekunden innan ytterdörren slog igen, vi gick ut i köket, tittade på lapparna och madam (d v s jag) läste högt... "FRIDAY...please do some shopping....start work at 12 ó clock...thank you...."

"Åh, jag såg inte att det stod fredag.."

Dagens fjärde blunder från min sida... jag har helt enkelt förutsatt att hon KAN läsa. Utan att kolla om det verkligen förhåller sig så.
Så svenskt, så naivt...men det är ju inget man har med sig i ryggmärgen att ens behöva fråga; om någon kan läsa..
Känns extremt oartigt att fråga en annan människa om hon är läs- och skrivkunnig...

Förmodligen kan hon läsa bara ytte-pyttelite. De fåtal gånger hon handlar så ligger det ju pengar bredvid lappen och framför det som ska inhandlas står en siffra; 5 milk, 3 lemons, 8 tomatoes osv... Det kanske förhåller sig så att hon tar med lappen till marknaden och visar upp den och på så sätt inte behövt säga, eller låtsas om, att hon inte kan läsa.

Återigen, allt löste sig, återstår bara HUR jag ska luska ut hur det står till med läskunnigheten.
En rak fråga eller en mer inlindad (svenskt!) dito om hon tycker det är bättre att jag berättar ,än skriver, vad jag vill att hon ska göra ?

Inte undra på att man sover gott om nätterna i det här landet, med så mycket att ta ställning till, dagarna i ända!

På tal om att sova, varsågoda, här serveras den femte tabben, jag bjuder glatt på den; nu handlar det om en förvirrad (analfabetisk?) svensk lyxfru som uppenbarligen inte heller är så bra som hon tror på att ta till sig information..
Väckarklockan på ringning tidigt i morse för att Mr Spirit skulle få den stora äran att yrvaken åka till flygplatsen för att ta emot sin kära faster och sina två kusiner, allt enligt mina krumelurer på almanackan i köket...

Jag, som behöver min skönhetsömn för att se lyxfru-vacker ut när jag skriver lappar och dirigerar personalen, blir abrupt avbruten i mina rosa drömmar av ovan nämnda Spirit-herre; "Vakna, jag tror inte dom kommer idag, titta här vad faster Agneta skrivit på fb igår kväll"; "En god natts sömn och sen åker vi till Indien imorgon..", d v s dom ÅKER idag och kommer FRAM i morgon...?!"

Ridå!

Kasta sten i glashus ska man inte ägna sig åt!
Igår kastade jag många stenar, både stora och små, kan jag tala om, lite smått irriterad över att folk har så svårt att läsa skrivna instruktioner och lyssna ordentligt på klarsynta logistiska resonemang...

Dock tycker jag att Micke bör ha med sig en stor bukett blommor hem till mig idag eftersom jag såg till att han var absolut först på jobbet, fick flera timmars ostörd arbetsro samt slapp morgontrafiken, tog säkert bara 5 minuter till kontoret jämfört med de vanliga tjugo...

Hurra, vad jag är bra ;-)!

PS... Micke, jag vill helst ha solrosor...DS

Namaste och tjingeling/Titti- smått förvirrad, men glad ändå..