Helgen är väl till för att man ska hinna vila upp sig, eller ?
Inte den här helgen i alla fall, nu behöver jag vila ikapp mig hela långa veckan.
Men det finns det inte tid till.
Det är så mycket annat som händer.

I fredags var allra högsta hövdingen på besök, alltså var jag "tvungen" att stoppa fossingarna i mina klackers, trycka ner kroppen i lämpligt fodral och drapera sjal över axlarna.
Finmiddag, utomhus, med allt vad det innebär av kindpussande, mingel och vackert dukade bord.. 
Camilla och Tompa, också dom stackars medföljande-offer, stod och diskuterade något när jag världsvant och elegant (i mina klackers..) skred fram till dem; lite på tå för annars borrar sig klackarna ner i gräsmattan; på gräsmattor är det egentligen mer lämpligt med platta skor, men är man lyxfru så är man.., fick jag frågan:

"Är du med i packet..?"
"Packet ? Tja, ja-aa, menar ni medföljandepacket eller..?
"Nä, FACKET, vi pratar om att vi medföljande borde starta en fackförening för att tillvarata våra intressen som hårt arbetande medföljande.."

Klart vi måste ha en fackförening !
Varsågoda; MPF; Medföljande-Packet Facket såg där och då dagens ljus !
Egentligen såg MPF kvällens mörker men det stämmer ju inte med hur man beskriver en födelse..

Vi kräver: semester, plingfria betalkort (ja, hör och häpna; det plingar till i våra arbetande partners mobiler så fort vi medföljande använder bankkorten..), konferenser, kick-offer, kick-oner, champagnebrunch minst en gång per månad samt att alla de slantar vi tjänar in genom att pruta på marknader, dricka öl på happy hour och vaxa ben/göra manikyr till en femtedel av priset hemma i Svedala sätts in på våra pensionskonton.. Plus ett gäng andra viktiga punkter som jag ska be att få återkomma till, när och om jag kommer ihåg dem...
Lunchmöten på Italienska ambassaden, i princip varje torsdag, klubbade förresten också igenom.
 
Ja, vi måste ju träffas någonstans för att gå igenom agendan, klubba igenom viktiga punkter, ajournera vissa andra till påföljande vecka samt i samband med detta slit även hinna få något i magen..

På lördagen var så dags för nästa evenemang; Anna och Caroline hade bjudit in till 40+40-årsfest !
På med ett annat litet fodral, på med ännu högre klackers och ånyo en sjal att kunna drapera över mina skuldror som skydd mot den ännu lite kyliga indiska natten...
Vi styrde kosan mot Pataudi Palace ungefär en timmes bilresa hemifrån.
Väl framme vid detta vackra, vita palats blev vi mottagna och serverade champagne samt TUNNBRÖDSSNITTAR med svensk smak OCH små salta kex med LÖJROM på av dessa två vackra, härliga födelsedagsbarn !
Middagen serverades på terassen på palatsets baksida med utsikt över trädgården komplett med damm, statyer och apelsinträd...
Maten var god, sällskapet uppsluppet och efterrättstårtan alldeles gudomlig !
Svensk jordgubbstårta där allt utom själva jordgubbarna var direktinsmugglade från det kära fosterlandet!

Anna och Caroline berättade att kockarna och all övrig personal hade gjort mycket stora ögon när dessa två nordiska skönheter hade envisats med att själva göra snittarna samt vispa marsankräm, grädde och mosa jordgubbar till tårtfyllningen och därefter färdigställa hela härligheten...
Att det kommer "rika" människor d v s sådana som har råd att hålla stort kalas på palats är ju dom som jobbar där vana vid men att dessa "fina" människor själva vill (och KAN) blanda, vispa, skära och lägga upp det som ska ätas, det tillhör nog inte vanligheterna !

Men så är ju vi svenskar av ett alldeles särdeles rekorderligt och arbetsamt folkslag! 

Men nu var det väl ändå slut på festligheterna, söndagen var väl vikt åt kontemplation och soffliggande..?
Nehej då, vi fick nys om att det var ett gäng svenskar som ämnade bevista Shangri-La för söndagsbrunch och det ville man ju inte missa för allt smör i småland..

Sagt och gjort, i säng 03.30 söndag morgon och på med nya paltor, klänning i följsam och ätvänlig trikå samt platta, gräsmattevänliga sandaler vid 12-blecket och på´t igen !

Man kan nästan kalla det för en arbetslunch eftersom det var andra medföljande lyxfruar och -män med; Tompa och jag promotade vår nybildade förening MPF för allt vad tygeln höll.
MPF växer så det knakar !
Nya synpunkter,  andra viktiga spörsmål och ett flertal absolut nödvändiga riktlinjer dryftades medan vi smaskade på sushi, salami, rökt lax och ivrigt smuttade på champagnen som av påpasslig personal ideligen hälldes i glasen...

Låter det hela rätt så odrägligt, luktar det kapitalism så det skriker om det, kan man ana en aura av nonchalans och övesitteri..?
Förmodligen, men betänk att det är en överlevnadsstrategi.
Ett sätt för oss ,egentligen helt vanliga Svenssons, som blivit urklippta ur vår vanliga verklighet med heltidsjobb, snömodd, melodifestival och svenska mataffärers fantastiska mejeriavdelningar och inklippta i filmen "Welcome to Häjkon-Bäjkonland", att ironisera över vår konstlade och många gånger smått overkliga nya vardag.
Komplett med chaufförer, maider, takterasser och möjligheter (och råd) att ha födelsedagsfester på palats...

Idag är det en ny vecka med nya möjligheter att tjäna pengar till pensionskontot genom att dricka bärs på Happy Hour, pruta på marknader samt spara pengar genom att INTE vaxa benen och göra pedikyr...

Kan t o m tänka mig att spara pengar genom att INTE ta en dessert på MPF´s första, riktiga (lunch)möte på Italienska ambassaden nu på torsdag !

Det betyder ytterligare 45 kronor direkt in på pensionskontot :-) !

Ha en alldeles fantastisk vecka, glöm inte bort att det är semledagen i morgon.
Tänk vad mycket pengar jag redan sparat genom att baka egna, med bara två tredjedelar av mjölmängden OCH hemmagjord mandelmassa...
Swosssschhhh, in på kontot bara !

Kramelikram/Titti, med lena ben :-) !