Söndag i Delhi.
Trettioåtta grader ute.
Richard-the-driver är ledig idag, vilket jag tycker är jätteskönt för det betyder att jag kan vara hemma heeela dagen och tussa utan att behöva tänka på att det sitter en chaufför nere vid bilen och väntar på att få köra sin `maam`någonstans.

Jag har lovat mig själv att bli bättre på att bara-vara fast jag vet att jag inte kommer lyckas speciellt bra. Men inte gör det något så länge jag får en och annan dag i lugn och stillhet.
Idag är en sådan dag. Jag har hunnit med att börja måla en tavla; har inte målat på hur lång tid som helst; man hinner ju ingenting i detta landet. Ändå gör jag ju en massa saker hela tiden. Summan av kardemumman är ju att jag gör en massa saker utanför hemmets väggar.
 
I torsdags var det dags för bokklubbsträff; vi är ett gäng som träffas ungefär en gång per månad då vi `ska`ha läst en specifik bok som vi sedan diskuterar.
Det där med läsandet är inte speciellt viktigt, i alla fall inte för mig. Viktigare är ju att få träffa sina expatväninnor, diskutera stort som smått och umgås.
Vi turas om att vara hemma hos varandra, den som upplåter sitt hem ser också till att det finns något att äta och dricka. 
Denna gång var det dags att vara i Casa Sahlberg. Torsdagsmorgonen bjöd på ett härligt, svettigt yogapass. Hem för en snabbdusch och sen iväg igen på MPF-lunch. Trevligt som alltid, men börjar bli väl varmt att sitta ute och luncha. Skönt i ungefär 5 minuter sedan börjar svetten rinna längs ryggen och hur lady-like är det då ?
Ett race inne i mataffären, ett snabbstopp i vinbutiken och sen en fight med flugorna hos grönsakshandlaren och vi skred till verket hemma i köket.
Pastasallad, vitlökssås, baguetter och Fanny´s eminenta cupcakes stod på menyn. 
Fresh Lime-soda, vatten samt vitt eller rött att hälla i glasen.
Fjorton glada och pratsugna svenskor plus en 4-månaders liten bebispojk fyllde upp vardagsrummet; hur kul och trevligt som helst !
Snickar-Mårten hade varit här tidigare i veckan och borrat upp några tavellister och på dessa hade jag placerat tavlor. Mina egna. Eftersom vi aldrig köpt några tavlor så finns det bara mina egengjorda att välja på.
Visade sig vara ett "smart" drag...
A blev väldigt förtjust i ett av mina alster; en blå målning med vita spiral/planetringar på. Jag är själv väldigt förjust i just den så jag måste säga att jag tycker A har bra smak ;-) !
  
Här kommer det fantastiska; blir uppringd dagen efter av A; hon vill köpa tavlan !!!
Jo, jo man är inte bara "nästan rikskänd" radiopraterska och bloggerska utan i princip snart världsberömd konstnärinna!
Gäller att inte låta all berömmelse stiga en åt huvudet utan behålla båda fötterna stadigt på den indiska (ojämna) marken och försöka fortsätta vara en helt vanlig människa. Inte förmer än någon annan (bara lite bättre, lite mer kreativ än Svensson = Singh på gatan..)....

Men kan ni fatta vad förstummad jag blev, hur glad jag kände mig!!!

Plötsligt blev jag dessutom alldeles väldigt kär i min blåa tavla, vill jag verkligen skiljas från den, och till vilket pris ???

Ja, vad säljer man en tavla för egentligen, i dagens läge ?
Nu har jag minsann fått något att fundera på, priset alltså. Inte om jag ska sälja eller inte för det är klart att jag ska det.

På tal om att vår chaufför är ledig idag; det var chaufförsparty/middag igår kväll, Richard frågade M om vi skulle göra något speciellt på kvällen.
Nä, svarade M, det enda som händer är att jag d v s Micke, behöver åka till flygplatsen kl 23.
Sedan fick Micke leka boss och peka med hela handen för att övertyga Richard om att han visst skulle iväg på sitt party/middag och att Mr. Spirit mycket väl kunde åka en helt vanlig taxi till flyget.
Micke ringde och beställde, mindre än en minut senare hördes ett pling i mobilen; "Tack för din beställning mr Michael, taxi kommer kl...".
Ett par timmar senare; ett nytt pling som berättar vad taxichauffören heter och att den beräknas anlända i tid.
Tio minuter före klockan 23 i går kväll; taxichauffören ringer och bekräftar att han nu står nere på gatan..

Visst är det väl helt otroligt !
Jag vet att jag skrivit om det förut, jag vet också att jag kommer skriva om det igen, och igen; kontrasterna i detta land. 
Dessa tillfällen när man ser "gasbehållar-mannen" som cyklar på något som liknar en gammal hoj från 40-talet, behängd med inte mindre än 5 gasbehållare i metall; var och en väger ungefär 20 kilo.
Med all denna last (ojämnt fördelad..) cyklar han i värsta trafiken, i halvtrasiga, smutsiga kläder och utslitna sandaler på fötterna. 
Ena handen håller han tryckt mot örat för det har precis ringt i hans mobiltelefon.
 
När man passerar slumområden där de små husen/skjulen har tak av korrugerad plåt och halvnakna barn med tovigt hår springer omkring och leker med hundarna och getterna som också bor där; lyfter man blicken ser man alla de paraboler som sitter uppsatta på plåttaken.
Landet där folk ostört ligger och sover på trottoarerna och i rondellerna, med trafikkaoset som en sövande ljudmatta omkring sig. 
Där trafikpolisen står och dirigerar med hjälp av sin visselpipa för att få trafiken att flyta på men som inte ser eller bryr sig om de barn som, med ännu mindre barn på armen, går från bil till bil vid rödlysena och pickar på rutona för att få pengar.
  
Där det bland stora stadsjeepar puttrar autorikshor, scootrar, mopeder och oväxlade cyklar. Där lastbilar och pickuper är vackert handmålade/dekorerade med magiska ögon, blommor och handtextade uppmaningar som säger "Horn please" och "Keep distance". "Horn please" kan jag tala om att alla tar på största allvar, "keep distance" däremot...nja, mer tveksamt om det har slagit igenom. Om det någonsin kommer slå igenom, ever !
 
Handdragna träkärror med frukt, grönsaker eller växter till försäljning är också med och trängs och försöker via gen(sen-)vägar tricksa sig fram. Det tutas och plingas oupphörligt, alla försöker vinna sig en billängd eller två. Landet där kor är heliga; den enda gången det inte tutas, den enda gången trafiken stannar upp eller åtminstone saktar ner utan mankemang eller oväsen är när en eller flera kor bestämt sig för att just här och just nu ska dom stå en stund.

Ja, jag ska be att få fundera ett tag till på det där med kontraster för det är onekligen väldigt fascinerande. Återkommer om det.

Något jag hoppas slippa behöva återkomma till är den stora kackerlacksinvasionen som drabbade lägenheten i morse !
Vi fick en ny gastub levererad igår och med den kom tydligen en koloni av ovan nämnda äckliga och snabba kryp. Gastuben står på en av balkongerna och plötsligt bestämde sig de invånare som bodde inunder att det var dags att krypa fram. Eftersom inga fönster eller dörrar är direkt täta i det här landet så hittade dom vägen in i lägenheten hur lätt och smidigt som helst. 
Jag stod och hade precis påbörjat en ny målning; eftersom jag håller på att bli en världsberömd konstnär så gäller det ju att hålla produktionen igång .., nåväl, där jag stod vid mitt staffli såg jag något i ögonvrån som på många och snabba ben pilade fram över golvet...
Utan skrik eller hysteriskt utbrott gick jag lugnt in i köket, hämtade stora sprejflaskan med "HIT" som "kills hidden cochroaches" och siktade noga. Kan tala om att innehållet även dödar icke gömda kackerlackor ! 

Ja, det var väl allt för denna gång.
Lugna söndagen fortsätter förhoppningsvis som den började, dock utan nya kryp.
Vi ska boka en resa till Varanasi för att beskåda heliga bad i och likbränningar vid Ganges. Vi har också bestämt oss för att åka en sväng till Pokhara i Nepal innan det är dags att anträda färden hem till kära Svedala.
Eller så blir det något annat, man vet aldrig i detta landet...

Imorgon blir det en tur till gymmet och sen till Govind Puri för att lämna tillbaks den nyinköpta symaskinen som inte behagar fungera som den ska.
Kanske ska ta tag i den läckande tvättmaskinen eller den otäta varmvattenberedaren i maidrummet eller varför inte försöka få hit någon som kan få igång vattnet uppe på terassen så att vi kan vattna växterna....
Eller så kanske jag helt enkelt åker och handlar mig (ännu) en handväska eller hämtar min fantastiska silvering som nog är klar imorgon...

Handgjorda silverringar kontra läckande varmvattenberedare och kackerlackor; vardag för en luxurywife in Häjkon-Bäjkonland !

Nimbu Pani på er!/ Titti