Har precis sagt hejdå till äldsta dottern, vi kommer inte ses på minst ett halvår, hon skall till Sälen för att "säsonga" och vi ska ju, som bekant, till Indien...
Hade bestämt mig för att absolut inte gråta när vi sa hejdå utan vara samlad och lugn och med ett leende på läpparna säga "Älskar dig, vi rings, facebookar, skypar och smsar och så ses vi till sommaren..."
Tror man att det gick bra då ? Nej, just det, det är som att vrida på en kran med direktaccess till tårkanalerna..
Nu är vi lite samma skrot och korn så en liten tårfylld stund blev det i hallen...
Vi kommer att ha det fantastiskt och så även Hanna-loppan men det är ju sånt avstånd.....<3<3<3
Filifjonkan-Fanny <3<3<3 kommer hem till jul så henne får vi njuta av då, innan det är dags för ännu ett "Älskar dig, vi rings, facebookar, skypar och smsar och så ses vi till sommaren.." . Då vrids kranen igen kan jag redan nu lova...C´est la vie..
Ciao/ Tittilipsill