Ja, så känns det, alldeles nyss var det 23 september, Micke ringde till mig på jobbet och "broke the news"; att han blivit stationerad i Indien, allt blev ett enda stort pirr i magen, Maggan H ringde genast upp Lena S som skulle jobba kväll och fick henne att införskaffa bubbel (alkoholfrttt, vad trodde ni ?) och så blev jag firad vid eftermiddagsfikat (japp, även akut-personal fikar)..
Och NU; bara 16 dagar kvar innan vi FLYTTAR till Indien, inte semester, inte besöksresa utan FLYTTAR på riktigt..
Det lärde vi oss på vår Indien-kurs; "hemma" dom närmsta 2 åren är inte Norrtälje, inte Sverige utan New Delhi, Indien...
Hur konstigt känns inte det då ?? Att tänka så  menar jag, "hemma" har ju ALLTID varit välkänt och väldigt svenskt...
Vi har hunnit sälja huset, sälja div utemöbler, gasolgrillen, skänka bort våra katter (snyft..), rensat som galningar; inte klokt vad mycket man äger som är helt omodernt, slitet, trasigt, inte använt på många år, fel färger mm.
Riktigt skön känsla faktiskt, lite livs-sortering kan man säga..
Några vändor på vaccinationscentralen har också hunnits med, jag ska dit sista gången 21 eller 28 december; sista Hepatit A samt Japansk encefalit sprutan samt recept på Malaria tabletter..
Mycket som ska avslutas och fixas med; CSN, a-kassan, tidningar, försäkringar, bok-klubbar, telefon, el.....

Just nu är vi en fas som är både sorglig, overklig och mycket trevlig; mitt i allt packande är det massa middagar på "hejdå-tema", fast jag vill se det som "see you later alligator"; känns viktigt att träffas men minst lika viktigt att det inte blir sorgligt och deppigt...vi pläderar hej vilt för att våra vänner ska komma och hälsa på !!!

Fanny kommer "hem" den 23, vi flyttar ut ur huset definitivt den 22, så "hem" blir Sättraby, tur att det finns så goa, underbara människor som Anette och Micke, för dom låter oss krascha rakt in i deras julfirande och bo där tills vi åker, förlåt jag menar flyttar till delhi den 29...